idag ska jag nog byta lampa här hemma
måndag trettioförsta augusti
Sista augusti. Det är typ storm ute. Jag hatar blåst, håret blir äckligt och flyger överallt. På tal om hår så har jag klippt mig idag, som vanligt, inget wild and crazy. Nästa gång kanske.
Idag blir det nog att underhålla våra kära gäster och sen träning typ mitt i natten. Jag är redan dödstrött, av detta kan vi då dra slutsatsen att jag kommer somna på isen. Undra om det blir kallt.
Hej
changed plans
Helt och hållet.
Det kommer Stockholmare klockan två. Jag ska hämta min. Jag har ingen bil för pappa är fortfarande på landsflykt i Norge. Som tur är kommer han hem idag. Det är i senaste laget, snart kommer min mamma strypa mig.
Jag är skitstressad och ännu mer förvirrad än vanligt. Det vet ju alla att det inte är speciellt bra. Det slutar oftast bara i totalt kaos, som jag lyckligtvis lyckas strula mig ur med livet i behåll varje gång.
Iallafall. Nu; andas lite.
trettionde augusti
Jag kan inte säga att jag inte längtar om man säger så.
Fast egentligen är det ju som en födelsedag i mängden.
Vilken födelsedag som helst. Bara det att det har gått arton år sen man var en ful (säkert illaluktande) och kladdig liten korv. Jag ser nog mest fram emot att ta körkort. Bortsett från avsaknaden av eget fordon är det frihet. På hög nivå. Iallafall känns det så nu.
Jag har skeppat iväg min dator till lombia med Annis, så jag sitter på mammas och pappas gamla schabrak. Håller dessutom på att köka gröt kom jag på. Dax att kila. Hög tid faktiskt.
Idag blir det lite Lombia och sen kommer el stocolmos. Eller nåt sånt. Lite gym också, fast jag kommer fortfarande inte in, vilket försvårar detta avsevärt. Men iallafall. Hejdå var det.
lördag tjugonionde augusti
Nu är det sova som gäller. Hej
sur som ett djur
Hahahahaha, jag är övertrött och inte alls sur som ett djur.
Är hemma nu, efter många om och men. Koreografikursen är delvis intressant och delvis urtöntig. Men det är säkert bra att ha i bagaget tror jag. Efter Lombia var jag trött och kall och ville inte cykla hem. Tillslut tog jag mig iallafall i kragen och cyklade till Gymmet. Men tror ni inte då att kortet inte fungerar. Så typiskt! Jag hann bara hem innan en snäll vän som också skulle till gymmet erbjöd mig skjuts och så fick jag gå in med honom. Jag var mest bara oseriös och trött, medan han försökte träna. Nästa gång ska jag skärpa mig.
Nu är jag hemma. Känner att det är god tid för någon slags lunch/middag. Imorgon blir det Lombia 9.00-16.00. Ja. Snart kommer Elin och Johanna. Så jag ska hoppa i duschen.
SO LONG
fredag tjugoåttonde augusti
Vad är nu detta, om inte det gamla hederliga höst-deppet? Jag gillar inte hösten riktigt, det enda som brukar vara kul med hösten är en ostörd konståkningstermin. Men nu när jag åker som en femåring känns det inte heller så värt. Fy för livet. Jag vill ha roligt.
Nu ska jag cykla till ishallen. Skriver kanske sen om jag överlever.
dance 'til you drop, like a lady
Innan dess - inte en fot på ett dansgolv. Inte en blick på dansskorna.
Jag har även infört en strikt inte-hoppa-toeloop-policy i rädsla för att någon eller väldigt många av mina kroppsdelar snart kommer ta stor skada. Ingela förstår dock inte denna rädsla och skiter fullständigt i min nyförklarade lagstiftning. Hon måste vilja att jag ska bli invalid, det måste vara det
Efter Lombia cyklade jag motvilligt upp mot stan. Det gick bra och var inte så förfärligt jobbigt tills jag cyklade in i en vägg av människor - jägarmilsdeltagarna stod och värmde upp. Bra där. Kan säga att det inte var lätt att ta sig igenom denna folkmassa av dansande tanter och små hockeylag.
Nu ska jag helt seriöst borsta tänderna och gå och lägga mig och läsa/kolla oc.
Tjao
torsdag sjugosjunde augusti
Jag har genomlidigt en av livets hittils värsta springturer imorse. Det var som att gå i fartställning upp för K2, inte för att jag har provat på detta då jag antar att det hade varit aningen jobbigare eller helt klart omöjligt. Jag kunde inte andas, jag hade kramp i vaderna och det gjorde ont i ryggen. Jag sprang inte ens i en halvtimme, duktig idiot. Jag känner mig värdelös. Mest utan anledning, alla kan ju ha en dålig dag. Men värdelös, ja, det är dagens känsla.
Jag måste duscha nu, och sen finna några kläder att ha på mig. Kan ta sin tid. Efter skolan blir det nog lite gymmande, lite Lombia och sen ingenting mer.
so long
onsdag tjugosjätte augusti
Min dag har då varit allt annat än frisk. Jag blev brutalt väckt alldeles för tidigt av min sjukt irriterande alarmsignal, skulle jag någon gång få syn på Bo Kaspers Orkester kommer jag att spy, mycket och länge, på dem. Dock har jag nån slags tvångstanke som tvingar mig att inte byta bort den förbannade låten som en gång i tiden var så bra. Iallafall. Sen Riskettan... fem hundra svenska riksdaler för att sitta och lyssna på en gubbe som malde på om riskerna med bilkörning tillsammans med droger, trötthet och dylikt i sjuhundra timmar. Fan så onödigt. Eller visst, det är väl bra att bli påmind om allt hemskt som kan hända. Men kan då inte skolan typ visa lite läskiga filmer och grejer istället för att vi ska behöva utstå det där? Jag var tvungen att spendera fem hundra svenska riksdaler till (plus en fika) för att trösta mig lite senare på eftermiddagen.
Jag och Tiddis spårade ur totalt ännu senare under eftermiddagen. Jag blev less på mamma och ville egentligen säga nånting typ "ta dig, din gamla surkärring, mind your own business och låt mig leva ifred" men fick bara ut nåt i stil med "vi ses i övermorgon" och marcherade sedan in i mitt rum och la mig under täcket. Tiddis stod då oförstående kvar i köket medan jag också låg och funderade vad jag verkligen sagt. I övermorgon? Jaha, då fick jag väl ligga där till i övermorgon då. Ensam, under täcket, i min säng. Jag kunde ju inte ge mig. Men Tiddis fattade snart galoppen och kom och joinade mig. Som vanligt när man ligger och stirrar upp i taket och strejkar mot någonting börjar såklart tankarna att flöda. Idéer började produceras och tillslut låg vi asgarvades i min säng (eller Tiddis hängde egentligen i taket, men det var det ingen som såg).
Oj, vad långt det blev. Nu ska jag bråka lite till med mamma och sen förhoppningsvis få mig en god natts sömn.
tisdag tjugofemte augusti
Ska ta dagen från början istället. Gjorde en klassiker imorse, kommentaren jag och Tiddis fick när vi gick in i klassrummet kändes ju sådär. "Jaha, då är allting som vanligt alltså". Försenade, fast ni gissade kanske rätt redan innan. Har rastat ettorna runt om i skolan idag, och sedan matat dem. Vi är som en drös gulliga storasyskon, jag och min klass. Jag har även fått veta saker jag ännu inte visste om mig själv, av Carro & c/o. Men de ljuger, visst gör dem? Om inte annat har de missuppfattat hela situationen, jag övade bara på mina graciösa armrörelser till mitt (öhm, icke-existerande) konståkningsprogram liggandes i en soffa. Host-host.
Iallafall. Efter skolan var det jag, Tiddis och Röda Faran som skulle ta oss hem. Måste medge att jag var lite nervös inför denna färd då vi nästan dog på vägen till skolan (bilen framför oss hade en såndär osynligetsknapp som de har i Harry Potter and The Chamber of Secrets, det var därför vi nästan krockade in i den), men vi klarade oss hem där vi firade detta med varsinn grillad Ciabatta.
Sen åkte vi till Safari och fikade kladdkaka och en latte macciato. Helt plötsligt var klockan dax för middag och jag var proppmätt. Duktigt, smart, smidigt, bra. Detta ledde då till att jag var SÅ nära på att spy på matto en och en halv timme senare på träningen. Denna dödade oss nästan, alla hopp och saker i trapporna i fartställning. Ysch. Sen cyklade jag till lombia på min cykel utan bromsar och tränade. Sen det jobbigaste på hela dagen; cykelturen hem!
Nu städa och sova. Imorgon har jag riskettan. Coolt.
sju av tio
Varför blir man alltid lika förskräckt när verkligheten hinner ikapp en? Jag är i chocktillstånd. Jag har överraskat mig själv - igen. Och det kan jag tyvärr inte se som någonting positivt. Inget att hänga i julgranen här inte. Nu är det slut på denna galenskap. Jag ska stänga in vilddjuret i en låda, gräva en milslång grop och placera lådan där nere, fylla igen med betong och aldrig nämna någonting om den igen. Punkt.
Nu ska jag kolla OC, jag måste lugna ner mig.
måndag tjugofjärde augusti
Måste springa idag. Men jag är så trött. Och ännu tröttare kommer jag vara 22.15 då vi kliver av isen. Isträningen kommer inte gå bra idag känner jag. Här är vi positiva.
Men först ska jag kolla oc och äta frukt. Yes.
Jag har insett en katastrofal sak! Jag har blivit LAT.
Satt och läste gamla inlägg, från oktober förra året. Då klagade jag på att jag inte hade tränat på tre dagar och att jag inte hade vilat så länge på 15 veckor! 15 Veckor! Nu vilar jag typ hela tiden. VILKEN ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅNGEST. Skärpning nu alltså.
förvirring, mystiska andar och kliande ben (?)
Vi vet nu varför det kliar (och framförallt VAR) på en av våra vänner.
Vi vet också att ingen av oss egentligen borde ströva fritt ute på gatorna, både för vårat eget och andras bästa. Vi behöver hjälp, hela bunten, sorgligt nog. Dock skyller jag på övertrötthet. Livslång övertrötthet.
Vi sökte hjälp i det övernaturliga. Det resulterade dock bara i att Elin inte kommer sova inatt.
Det är time for bed, men denna är övertäckt av diverse kläder, lakan och annat skit. Det är jobbigt. Jag ska nu ta och kasta ner allting på mitt inte alltför rena golv och sova. Med min iPod. Sömnpillret nummer ett.
Imorgon förmiddag är det fika, klockan 11.00 - till oss som är så duktiga på att passa tider.
Sen skola. Vi entrar vårat sista gemensamma skolår tillsammans, samlad trupp. Det känns sorgligt måste jag säga, att vi bara har ett år kvar. Fast jag tror att detta kan bli ett år utöver det vanliga.
Dax att säga heejdå, dax att säga heejdå.
teeny-weeny, right?
and just for the record; jag fyller år om sexton dagar
söndag tjugotredje augusti
Gårdagen var inte lika dimmig som dagen före, tacka gud för det! Den bjöd på överfulla bilar, soft-airgun idioter, skäggmannen och väldigt mycket tansit. De'e ba schöönt. Hela sommaren har varit så, även om jag kom fram till en väldigt obekväm sanning idag. Min varannan-helg-policy har spårat totalt. Men det är ju sommar, den gällde nog inte på sommaren. Uppenbarligen inte.
Har spenderat större delen av dagen med Mandy, Johanna och döden. Han var ett ständigt återkommande samtalsämne. Och vi har kommit fram till att man inte borde kunna drunkna i en vattenpöl, även om ett glas vatten höll på att sänka mig totalt. Drick inte vatten medan Amanda pratar om nånting helt stört. I'm warning you.
Kvällen fortsätter nog i samma spår. Film och kanske lite geuwdis hos Evy. Ett värdigt slut på sommarlovet. Det sista sommarlovet.
being human?
Middag hos Välimaa och sen ser vi hur det artar sig.
Bråttom snart, as usual.
Tjao
lördag tjugoandra augusti
Fan för lördagar.
Eller ska man kanske säga fan för fredagarna innan lördagar.
USCH
torsdag tjugonde augusti
Min sovkompis is back in my bed så att säga. Och hon är än en gång INTE inbjuden. JAG SOVER DÅLIGT TIDDIS DIN DUMMA NÖT! Eller iallafall medför hennes närvaro vissa svårigheter att somna då hon inte ger några som helst tecken på att vilja släcka lampan och sluta läsa. Detta är då den lindriga versionen av hennes övernattande då hon vissa nätter inte ägnar sin uppmärksamhet till sin bok utan lägger all kraft på att irritera mig så mycket som möjligt. Ja, vad ska man säga - hon lyckas iallafall. Igår försökte jag bära ut henne, då började hon leka "dead seal" och det var aningen problematiskt att få henne ur vägen då.
Iallafall, nu ska jag typ inta liggande ställning ett tag så kanske mitt frukost-koma går över. Sen ut i blåsten på cykeln till min älskade ishall. Tjing
onsdag nittonde augusti
Cykelturen hem från min svettluktande ishall sköljde verkligen ur de allra sista krafterna jag hade kvar efter dagens fyra pass. Har iallafall kunnat leva i skridskorna idag, med stor hjälp av Apoteket (vilka ruinerade mig igår) förstås. Sergei's stretching är jobbigare än ett benpass på gymmet, hur fan är detta möjligt? Jag kommer inte kunna gå imorgon, eller cykla. Ni vet, det är ju det jag gör nuförtiden, petris the biker.
Min körlektion imorse gick väl bra, har bokat riskettan och ska ringa och boka halkbana imorgon. Imorgon ska jag, förutom mina fyra pass på Lombia, även till sjukgymnasten och sen ska vi har den obligatoriska film-, mat- och myskvällen. Fredag morgon är det bara att cykla till körskolan där jag ska börja med "inledande tätort" - kan vi ens kalla Kiruna för tätort? Det är ju något att fundera över, till er som inte har fullt upp dagarna långa vill säga. Efter detta träna fyra pass och sen skynda hem och möta upp gänget.
Men nu ska jag äta, hej
tisdag artonde augusti
Idag blev det bara ett och ett halvt ispass innan jag insåg att det inte var nån idé att plåga sig själv. Jag ska beställa nya skridskor idag. Detta går inte. Var förbi på apoteket och köpte lokalbedövande och skumgummi så att man klarar veckan ut. Sen är det ju bara ett ispass per dag att uthärda när lägret är över, och sen kanske jag får mina nya skridskor.
Imorgon blir en lång dag, börjar med körlektion klockan åtta, sen lombia hela dagen. Imorgon tänkte jag klara av alla ispassen med ett leende på läpparna. Hej voltaren och bedövningssalva. Nu har jag ingenting mer på hjärtat. Här får ni min sång.
Fast jag inte sett dig på så länge
Tänker jag på dig ibland
Det var nånting som fastnat på mig
nåt som aldrig helt försvann
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du
Fick jag spela om partiet
Fick jag chansen en gång till
Fick jag vrida tillbaks tiden om dom gav mig en ny giv
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du
Alla klockor, körer
Alla himlens orglar skulle varit för oss
Alla trummor och trumpeter
Alla sagor, alla under
Allt på en och samma gång
Fanfanfan det skulle varit du
Fast det var så kort romans
var det nåt jag borde ha förstått
Såna chanser kommer en gång bara
Aldrig att dom kommer två
Fanfanfan det skulle varit du
Fanfanfan det skulle varit du
måndag sjuttonde augusti
Mina ben är alldeles möra, inte efter någon särskild ansträngning utan bara av att det har varit så längesen man använt skridskomusklerna. Och efter cykelturen hem, uppför och motvind - som alltid. Det är alltid motvind var man än cyklar här. Undra om det alltid blåser åt alla väderstreck i Kiruna? Eller om det är för mig det alltid är motvind. Att det alltid blåser, det vet vi ju redan.
Mina fötter gör så jävla ont, voltaren och bedövande salva är det som gäller imorgon. Och en massa tejp, stackars mina små tår också.
Men jag är så lyckig!
Inte för själva träningen måste jag erkänna, det är så att Sergei (vår inhyrda ryss) inte är så bra, och vi förstår inte riktigt honom. Står mest bara och ser ut som en klump frågetecken när han står och gormar. Och han har helt störda övningar, men det går. Det är att vara tillbaka som är så skönt.
Lombia, isen, tjejerna, svettlukten och de ömmande fötterna.
Grejt! Åh, jag är så jävla glad.
Nu undrar jag var min mamma och en eventuell middag befinner sig. Auf Wiedersehen, och här får ni en lite uttjatad men ack så bra, och för mig en riktig happy låt.
autumn season
Samtidigt känner jag att den totala förvirringen börjar komma tillbaka. Den tog semester där ett tag, men nu är den fit for fight. Taggad för en ny termin av kaos. Haha, så typiskt. Jag kommer vara ett enda stort hysteriskt anfall redan innan vi börjat skolan, det är ju fint. Inte.
Imorgon som sagt, IS! Det är obeskrivligt. Jag är SÅ glad. Helt sjukt. Och nu är det dax att sova, imorgon kommer bli en låång dag. Tjao
söndag sextonde augusti
Gårdagskvällen spenderades hos Evy, dock utan en viss återkommande kompis; dimman. Det var inte direkt så att jag saknade den. Vi bjöd in filmen Mammut istället, och Mandys kusin, lite hallon och loka. Innan det var vi och åt på nya thai, mycket gott. Även fast det var på gränsen till att det fortfarande var för tidigt för mat - haha.
Imorgon är det ispremiär, ni har ingen aning om hur mycket jag har längtat, hur länge jag har väntat. Hur många timmar jag har suttit och gnällt, bara efter isen. Och Annis, vi har ju läger! Eller ja, det är klart att du vet, men vet du vad vi alltid gör då? Du, jag och sleepoverparty. Jag kommer, vare sig du vill eller inte, höhö.
Snart ska jag och gymma, sen är det inskrivning och sen A3 på matto. Det blev som aldrig någon sådan i torsdags eller när det nu var. Dålig Petra.
Japp, kanske ett O.C avsnitt innan allt detta också. Det är ju lätt hänt.
Heeej
lördag femtonde augusti
Ni kanske redan har listat ut att det inte slutade riktigt som planerat. Jag är inte människa idag. Jag hatar världen idag. Jag vill aldrig mer ha spelkväll (fråga mig imorgon så får ni ett annat svar på den frågan). Jag tänker samanfatta de tidiga morgontimmarna med ett ord; popcorn. Och min dag i stort med ett annat; fyfan.
Nu är jag påväg till Mandy för mat och film. Hej
fredag fjortonde augusti
Japp, fullspäckat schema. Och snart är jag sen (det är ju ovanligt om nåt, right..?)
nå, pilterna
världens fulaste bakåtdyk
However, nu säger jag hejdå.
torsdag trettonde augusti
Igår kväll kom Tiddis med Tunisienbilderna från resan förra året. Tjejen är inte alls långsam. De är inte fina, vad vi skrattade igår. Men jag ska ändå publicera nån. Höhö. Bland dessa bilder finns iallafall inga nakenchocker, vilket våra Turkietbilder från 2005 bjuder på (rättare sagt, jag och min bikini - haha).
Nu ska jag och gymma, sen Safari med Välimaa, längesen man såg henne också. Efter det drar jag nog till Buchts ett tag - the place to be. Ikväll ska jag köra 8x400 m på matto. Känns det jobbigt? Rätt så (det är bara Vilda som iallafall borde förstå det där). Och ja, jag ska hinna täffa fröken Thulin ikväll också. Fullspäckat schema. Imorgon ska jag ha min andra körlektion, med plastbilen. Jag vill aldrig ha en dålig bil, neverever, det är ju absolut inte lika kul att köra en bil utan power. Inte för att våran kanske är sådär top-notch heller, men bra är den ändå.
Sen ska jag dela med mig av bilderna
onsdag tolfte augusti
Idag har jag hunnit med ovanligt mycket saker idag, haft min första körlektion - med allas våran Roffe. Övningskört med far har jag också gjort (Vilda, jag har nästan backat in i eran bil på coop-parkeringen). Sen har jag jobbat. Människorna verkar omedvetet ha gjort uppror mot mitt inlägg igår och börjat lämna ännu fler brickor och allmänt svineri efter sig. Varför är vi så lata? Efter att vi varit elva stycken som sprungit omkring och städat klämde vi in oss i bilar och åkte till Hembygdsgården i Jukkas för avskedsmiddag för alla som byter jobb/börjar plugga. Det var riktigt kul, särskilt när en Stig Helmer-look alike dök upp. Haha, jag, Johan och Miriam dog.
Nu väntar jag bara på tiddis som ska komma med bilder och sen ska jag dejta min iPod. Imorgon är jag LEDIG! Fast jag jobbar tyvärr eftermiddag på fredag, vilket betyder att jag slutar 20.00.
Hej
heymama
Idag har jag varit och lunchat med Tiddis, skönt att vara gäst på Safari och inte springa omkring och slava. Sen var jag och gymmade, ett kärt återseende av Athletican var det - ett kärt och jobbigt återseende. Efter gymmet var det bara att dra på sig jobbkläder och träda in i kaoset. Det var hur mycket som helst att göra och vi blev klara en timme efter beräknad tid. Trött.
Jag måste bara klaga lite, det har jag inte fått göra på ett bra tag. Jag hatar norrmän! De äter hur mycket som helst och tar aldrig bort sina brickor. Vi borde spränga sönder landet. Eller inte. Idag var det en extra irriterande tant, ingen blir nog överraskad när jag säger att hon var norsk. Mitt i allt kaos (vi hade hur mycket som helst att göra) ville hon att jag skulle komma och torka deras bord. Jaja, tänkte jag då - hon har säkert spillt nånting, men jag tar och drar in ett brickställ först. När jag fick massa mat att bära ut och sprang omkring som ett jag-vet-inte-vad stoppar hon mig och börjar gnälla igen. OKEJ, sa jag (jag försökte dölja att det enda jag ville var att trycka ner en disktrasa i hennes förbannade mun och slänga ner henne i källaren, dock vet jag inte om jag lyckades särskilt bra), Jag kommer alldeles strax. Jag går in, hämtar en trasa, går ut. Vad ser jag då? Det kärringen vill att jag ska torka är tre brödsmulor och ett pärlsocker. Jag överdriver helt seriöst inte. Då blev jag så jävla arg att jag inte ens vågade kolla på henne i rädsla för att jag skulle strypa henne eller liknande. Jag torkade hela hennes jävla (redan rena) bord och gick snabbt därifrån. Jag menar, hon måste ha märkt att det var hur mycket folk som helst, att vi sprang som blådårar med mat och brickor. Kan man då inte sopa bort dessa tre brödsmulor och det lilla pärlsockret själv? Fan för norska bortskämda tanter. Jag ska även tillägga att tanten och hennes sällskap lämnade kaos efter sig på sitt bord. Det var mat, tallrikar, glas och godisppper över hela bordet. Vi har brickställ folk, ställ era brickor där?! Nej, gör inte det förresten, ni blir säkert utbrända av att gå tre meter med en bricka och sedan lägga den i ett näst intill tomt brickställ.
Ja, nu ska vi inte dra alla norrmän över en kant, särskilt inte eftersom jag själv är halvnorsk. Mest bara därför. Haha, nej.
Jag sprang efter jobbet också, tack gud för regn! Inget pollen i luften = jag kan andas!! Lycka kallas det visst. Jag hade kunnat springa i flera timmar.
Men nu ska jag kila. heeej
tisdag elfte augusti
Jag skulle springa imorse. Men när klockan ringde 06.30 var jag på tok för trött.
Jag somnade bara om och vaknade igen mycket senare. Det konstiga var att när jag vaknade var jag helt säker på att jag hade varit ute och sprungit. Detta var då innan jag insåg att jag inte bara lagt mig på soffan efter den såkallade springturen utan fortfarande låg inlindad i mitt täcke, i min säng, i mitt mörka rum.
Ikväll ska jag iallafall springa, en gammal hederlig A2:a (inte för att det kanske säger er så mycket). Hade egentligen behövt köra lite överkropp/rygg också. Börjar känna av den igen litegrann. Den här veckan ska jag börja köra A3 (typ högintensiv träning/intervaller), det är ett år sen man höll på med det sist. Ohmy. Men jag hoppas på det bästa. Jag och den nästan 400m långa banan på matto.
Klockan tolv har jag lunchdejt med Tiddis på Safari. Fast jag kommer inte vara hungrig eftersom jag åt gröt nyss. Gröt, ni får säga vad ni vill, men jag tycker att det är gott. Grötpetris.
Iallafall. Nu behöver jag börja agera. Yexbox.
Hej
måndag tionde augusti
Jag, Minna och Johan har varit helt out of our minds efter stängning på jobbet idag. Vilket resulterade i att vi fick jobba jättelänge eftersom vi höll på med annat än städning och dylikt. Bra jobbat. Och vad det regnade ute (på tal om ingenting).
Jag har kollat OC och än en gång blivit påmind om varför jag bara kollar på OC när jag är helt själv eller bara med Tiddis. The reason is: Jag gråter floder! Iallafall i slutet på första säsongen, och slutet på tredje, och början på fjärde eftersom slutet på tredje är så hemskt. Och lite där emellan också. Ganska mycket där emellan. Väldigt mycket. Okej, jag gråter ofta. Om inte annat av skratt.
Idag har jag kollat klart första säsongen, jag och min rulle hushållspapper (den tog nästan slut). Mina föräldrar börjar bli lite oroade över min mentala hälsa tror jag. Mamma blev helt förskräckt när hon kom in i mitt rum där jag satt och storgrät. Nog om det.
Idag fyller Hanna år, min allra äldsta vän.
Vi har känt varann i hela mitt liv (fast inte hela hennes, eftersom jag råkar vara född ca. en månad efter henne, så hon kan tyvärr inte skryta med det), Iallafall. Grattis!
Och nu ska jag börja kolla på andra säsongen. I den gråter man bara lite i första avsnittet när Marissa ringer till Ryan mitt i natten. Ja. Iallafall. Nu är det definitivt dax att sluta. Nu tror alla andra (de få som hade andra tankar om mig från början vill säga) också att jag är psykist störd eller något liknande. Lite mentalt efterbliven. Det är bara det att jag blir så inspirerad av Seth Cohen att jag börjar ja.. babbla på om allt och ingenting i tid och otid.
Slå mig med en klubba. Hejdå
I'm bored
När bägaren rann över imorse lämnade jag den sovande Tiddis i mitt rum och stack upp till backen. Har suttit i klubbstugan i nån timme och lugnat ner mig. Den platsen gör mig alltid lugn, likaså Lombia. Iallafall. Nog om det.
Om ett tag ska jag och gymma, kanske kollar ett avsitt O.C innan. Sen ikväll måste jag springa.
Yes, det ska jag göra. Hejdå
söndag nionde augusti
Vädret är fint och jag har ingenting jag måste göra idag, förutom att träna - men det är ju bara kul.
Jag har blivit besatt av O.C igen, inte riktigt lika besatt-besatt som jag var i höstas - men ändå besatt. Iallafall, jag älskar den där serien. Den är precis som typ Twilight-böckerna, eller ja, samma typ. Otroligt töntigt egentligen. Men uppenbarligen gillar jag töntiga kärlekshistorier. Vem kunde tro det? (ben kunde kanske - internskämt).
Min inneboende sover fortfarande, jag tycker att det är lite fascinerande hur en människa kan sova så mycket. Iallafall. Nu ska tillbaka till Newport.
hej
Haha, förresten, jag måste berätta om min och Monstrets kväll igår.
Efter jobbet hade jag inga krafter kvar för nånting. Jag låg i soffan och gnällde lite, Tiddis lagade mat, jag låg i soffan och drog en massa dåliga skämt och gjorde en massa saker, Tiddis brände nästan maten, jag låg i soffan och skrek åt henne att hon skulle dö om jag inte fick mat snart.
Jag fick iallafall mat, och därmed energi. Denna energi hade dock dålig effekt på mig. Jag blev grymt övertrött. När det blev för varmt för att sitta inne (sisådär vid 22.30) bestämde vi oss för att åka till Sautusbäcken och grilla och bada. När vi väl kom dit var klockan mycket, det var fullt med mygg och väldigt mörkt. "Grillen gör det ljust, låt oss tända den". Gissa vad vi då glömt? Jo, tändaren. Som vanligt, väldigt lyckat. Det blev inga korvar den natten. Vi badade och åkte hem.
äh, later
fredag sjunde augusti
Har nyss kommit hem från ännu en dag i bastun. Bara imorgon kvar nu - så skönt! Och måndag, men jag får ju vila en dag emellan iallafall. Höhö.
Sprang imorse, det var varmare än varmast. Jag var svettigare än svettigast (nästan) och inte särskilt motiverad. Men det var bara att springa. lätta steg, lätta steg, du orkar petra, du orkar, bara en uppförbacke kvar, sen är du hemma, sen är det över, sen slipper du solen och värmen, lätta steg, lätta steg...
Jag och monstret har beställt Thai, jag är hungrig tror jag, eller sugen. Iallafall, mat är gott.
Ikväll hoppas vi på lite roligheter, fast dessa ska avslutas innan solen går upp igen (för visst går den ner nuförtiden?) - jag jobbar ju som imorgon också.
Adios
när övertröttheten tar över
torsdag sjätte augusti
Grattis! Tyvärr har jag inte nya bilder på henne. Så här kommer en gammal, höhö.
Eller ja, jag hittade relativt nya bilder - de är inte till för era ögon kan jag meddela. Haha!
Nu ska jag ... duscha? Jag är äcklig som ett svin, och trött. Safari sliter på krafterna måste jag säga. A lot. Har inte hunnit/orkat träna varken före eller efter jobbet, men vi tar vila idag och tränar resten av veckan. Yes.
Snart kommer Tiddis, Tja
onsdag femte augusti
DE HAR BÖRJAT SÄLJA BJ's PÅ OK/Q8!!
Jag kommer bli ruinerad, haha.
Fast idag motstod jag frestelsen när jag gick hem från jobbet och upptäckte detta fenomen. Kanske kan lyckas hålla min ekonomi i styr ändå. I hope.
Ännu en dag på jobbet, i bastun bakom kulisserna på Safari. Jäklar vad varmt det är! Idag var det tokmycket folk, vilket också betydde en massa springande, diskande, tjorvande i kassan osv. Men ja, tiden går iallafall fortare när man har saker att göra. Nu är halva jobbveckan avklarad, det känns skönt.
Jag har hunnit gymma idag också, det var skönt. Imorgon vet jag inte om jag ska springa eller gymma. Det får vi se.
Nu ringer det, hejdå
tisdag fjärde augusti
Idag kom han alkisen Tore till Safari, ni vet han med rallarhatt som jagar folk (mig han han iallafall jagat två gånger). Iallafall, han var där, full och med bar överkropp. Han hade en liten äcklig fylletant med sig också. Han kladdade på våra vaniljbullar och köpte Cappuccino, fast den hade han inte råd med, så vi gav honom kaffe och sa att det var det han beställt. Sen frågade han om det här var Ungdomens Hus, vi sa att om det var dit han skulle hade han nog hamnat lite fel. Sen sjöng han sånger åt mig, nånting om flickan med röda flätor och grejer. Jag tappade ett glas i backen och flydde fältet. Scary var det iallafall.
Har även jobbat på riktigt i kassan idag också. Jag blir ett nervvrak av att jobba där, men det tar väl sig när man börjar bli van. Efter jobbet hade vi möte ute bland knotten och sen gick jag hem. Ska jobba resten av veckan också. Fyra dagar kvar. Sen en dag ledigt och sen minst en jobbdag till. Sen är det bara en vecka kvar innan vi får gå på is. Så sjukt taggad jag är!
Efter jobbet stack jag ut och sprang, även fast jag var helt död. Men det gick ändå ganska bra, och jag fick inte ont i ryggen. Inte heller av spänst-passet jag körde efteråt. Jag och knotten.
Här kommer lite sommarbilder, inte särskilt vackra, och inte särskilt många och ja.. de visar väl ingenting speciellt. Men ja, sommarbilder är det. Hö!
Blandning från stockholm, pdol, lulekalaset och allmänt pitehäng.
take our hands out of control
Det var skitvarmt, det var hur mycket folk som helst.
Lägg då till att jag knappt sovit inatt.
Jag skulle gymma efter jobbet. Det blev bara benböj, utfall och baksida lår.
Jag ska äta bär nu, och sen kolla Beck.
Tjoo
Berättade jag förresten om Body Combaten? Det tror jag inte iallafall.
Vi stod och slog i luften i en timme, det var ganska kul, men ingenting jag hade sysslat med för tränings skull även fast man blev väldigt svettig och trött i armarna, iallafall efter armhävningarna (för alla som inte vet det är jag svagast i världen när det gäller just armhävningar). Doppet i älven efteråt satt fint.
måndag tredje augusti
Vet ni vem som har namnsdag på min födelsedag?
HULDA!
Haha, det är som skriver i stjärnorna alltså, mitt kall här i livet.
Då vet jag iallafall att jag inte behöver satsa tid eller pengar på utbildning och grejer.
Jag behöver helt enkelt bara min renhud och en fin liten grotta att bo i.
Ni är välkomna att hälsa på mig, if you find me. Höhö.
Jag är så trött att jag har ont i magen, har klivit upp före fem för att åka hem till stan med Andra Familjen Lindmark som jag kallar dem. Ni andra känner nog dem bättre som Familjen F. Lindmark. Iallafall. Jag, Robin och Tony och deras bil. Jag sov hela vägen och vaknade i rondellen där vid Tuolla. Men trött är jag ändå. Och jag ska jobba 13.00-20.00. Känns det tungt? Rätt så.
Jag känner redan att jag vill bort från stan, fast det är ändå skönt att vara hemma. Få sova i en egen säng - alldeles ensam. Att sova med Tiddis är ingen lek kan jag meddela. Hon har en tendens att ta upp hela sängen.
Nä, nu ska jag kanske äta eller nånting. Måste tagga Safari nu. Kaffe!
söndag andra augusti
Idag har vi varit ute och åkt båt med Tiddis mamma och pappa. Jag och Tiddis har utkämpat ett krig mot bromsarna. Vi vann, fan vad bra vi är!
Nu ska jag kila.
