Nej, jag är inte less på livet.
Min vrist verkar ha bestämt sig för att blå är det nya hudfärgade. För många timmar i skridskorna igen. Den har ju dock helt rätt, hudfärgat känns ju lite 2011. Tiden går faktiskt framåt. Vilket är tur, snart är jordens undergång här och vi behöver inte fundera desto mer på vad vi vill göra med våra liv - eller med våra blåa vrister för den delen. Men jag hade inte klagat om den hade varit brukbar under tiden.
Smällar man får ta.
Onsdagsklagan
Alltså. P3 Guld-galan.
Kapten jävla Röd får två priser. Kapten Röd!? Spelar någon jävla wannabe-reggae. Ett jävla skämt. Typ. Och Svenska Björnstammen, nykomlingar? Ursäkta? De har ju funnits hur länge som helst.
Veronica Maggio å andra sidan, har gjort vad jag lätt utnämner till årets svenska album. Hur kommersiell den än må vara kan man inte förneka att plattan är bra. Och hur många listplaceringar har hon inte haft under året? Nä. Vi röstar på nån halvtaskig fjortisrap à la Anton & Affe -03 istället. Mycket bättre.
Kollar man på de tio senaste årens utmärkelser för årets låt ska då "Vart jag mig i världen vänder" gå till historien bland rena rama mästerverk som Mando Diaos 'Long before rock and roll' och 'Dance with somebody' och Timbuktu med både 'The botten is nådd' och 'Alla vill till himmelen'? Med Kent och Robyn? Vart är musiksverige på väg egentligen?
Av de nomineringar som fanns hade jag iallafall i de här tre nedan velat se resultatet såhär:
Årets låt: Jag kommer - Veronica Maggio (hade nödvändigtvis inte behövt vara 'Jag Kommer', men den har nog ändå spelats mest om man ska se det så, hade det funnits en kategori får årets album hade hon fått det priset också)
Årets artist: Veronica Maggio (som sagt, grymt album, grym turné i somras)
Årets nykomling: Rebecca & Fiona (har slagit igenom både i Sverige och USA)
Sådär. Nu har jag klagat klart. Sitter på Safari och ska dra mig ner till ishallen för lite fys alldeles strax. Upptäckte nämligen, till min stora förfäran, att mitt gymkort har gått ut (när jag alldeles för lättklädd stod och panikdrog mitt kort utanför gymmets alldeles för låsta dörr). Bad luck. Igen..
HEJ
come on, skinny love, just last the year
Jaha. Då var det dax. Ett sista ispass avklarat imorse, avfärd om en knapp timme. Hjälp mig.
creative visualization, baby
Av de tre senaste dygnen har jag varit helt sysslolös två. Jag, som vanligtvis inte har tid att uppleva tristess och rastlöshet, håller nu på att dö. Hey guys, var har ni gömt min stress? Jag fungerar inte riktigt på lågfart.
Fast det blir mer så att friheten från förpliktelser gör mig helt hyper. Fungerar inte så bra, tar ut det genom obefogade aggressionsutbrott på den/de som för stunden har oturen att befinna sig i min närhet. Det pågår även ett brutalt och skoningslöst disk-krig hemma på Hjallevägen. Jag och min mor är ungefär mognast i stan. Det är coolt.
Snart ska jag kila iväg och umgås med min bästa vän Monstret och sedan dra mig vidare mot personalmöte på Safari. HEJ.
Sunday bloody Sunday
Helt fantastiskt att för första gången på två månader ha en helt tom agenda, om än bara för en dag. Fuckin' A man!
Dricker kaffe, äter kanelbullar och kollar på OC. Gamla utslitna mjukisbyxor och håret åt alla håll och kanter. Kvalitetstid.
However, imorgon är min paus från verkligheten över och kaoset drar igång igen. Ska ta och bejaka resten av ledigheten nu istället för att snacka skit.
Adjöss.
Ingenting. Men nånting.
Ny dräkt. Tävlingen blir mer och mer verklighet, riktigt läskigt om ni frågar mig. Det där med att tävla har som alltid varit någonting som gett mig kalla kårar och illamående (det är just därför det är det jag har sysslat med varenda helg under vinterhalvåret hela mitt liv). However. Nu är det dax igen, efter fyra års uppehåll.
Hjälp, säger jag bara.
One of those Monday mornings...
Med ynka två timmar sömn i kroppen har jag inlett årets andra vecka med den vanliga morgontortyren Ingela bedriver på ishallen varje måndag. Detta såklart följt av en traditionell safari-frukost, en halv multigrov macka med kesoröra och till det en kopp chaite.
Jag har fastnat i mina rutiner. Helt klart. Både oroväckande och lite skönt.
Jag börjar jobba om en halvtimme, undra om man kanske ska tjuva sig en lite stödvila, tre femmor på en kvart...
helvetesveckans antiklimax. men snart är det över.
Uppvisning idag. Bjuds på diverse talibanmössor, laxrosa sammetsbyxor och massa andra trevliga små grejer.
Lombia 14:00, be there.
and then she finally lost it
Hahahahahaha, jag är så trött! Men i övermorgon är det över. Av bilden att döma är det nog en väldans tur det..
i princip bara dumt
Att vara vaken kl 00:34 en tisdagkväll när onsdagsmorgonen börjar med en träning långt innan Jesus ens vaknat.
Poäng till mig. Inte.
Att planera in en tävling och knappa tre veckor innan inse att man saknar dräkt till ett av programmen.
Poäng till mig igen. Inte.
Att äta pepparkaksdeg och få galet ont i magen (samt svälla till oigenkännlighet) två dagar innan ett uppträdande införd magtröja inför fullsatta läktare.
Bingo!
Nej. Inga poäng där heller. Bugger.
plötsligt slog det mig
"jag är påväg till lombia", "jag är på lombia", "jag är påväg hem från lombia"
Standardfraserna när folk ringer och frågar vad jag gör. Börjar kännas lite enformigt. En vän föreslog att jag ska börja dra ihop små lögner istället, endast i syfte att variera mina svar och därmed väcka lite intresse förstås. Hade kanske varit kul, lite mytomani sådär på förmiddagskvisten. Why not?
Jag har, inte helt oväntat, alltså nyss kommit hem från dagens första pass på ishallen. Gick dåligt, för er som undrar. Har någon ett stycke kondition att sälja/skänka säger jag inte nej. Och lite mod, kan också vara en fördel när man försöker hoppa en massa solklara självmordsförsökshopp.
Jag har bråttom, inte något nytt under solen där heller. Måste hinna tvätta och besöka staden innan nästa rond mot skridskorna börjar.
Fast egentligen borde jag inte klaga, det är ju det här - om något - jag älskar. Så det så.
ungefär såhär efterbliven kan man se ut på vapiano i Berlin, ifall ni ville testa
christmas day
Sådär. Då var vi klara. Klapparna öppnade, pondusmagen påbörjad, slappheten total. Julafton är över. Och det kunde varit värre. Har dock legat och kollat Gudfadern till halv fyra imorse och därmed också sovit till elva, så kan man ju också göra.
Juldagen bjuder på lite skridskoåkning medan vädret bjuder på orkan. Jag bjuder på minttu och Olle på choklad. Kan bli bra. Kan gå dåligt, som vanligt. You never know.
Bye.
julafton
Inleder min tre dagar långa julledighet från måsten på ishallen med...
.. lite skridskoåkning med en lika tappad kompis.
Mysigt om inte annat.
that's how we do it
Jullov från ishallen.
Farmor och farfar har äntrat Kiruna, jag laddar för min andra jul någonsin i gruvhålet. Sist hade jag magsjuka. I år har jag ingenting, det blev bara fel någonstans. Brukar vanligtvis spendera denna högtid på lite mer spännande orter såsom Stockholm, Gällivare, Riksgränsen, finska urskogen och Pajala.
Nu ska jag pimpa mitt skitsnygga pepparkakshus, som av någon outgrundlig anledning (blocksockerfall och akut hunger) saknar gavlar. Äsch. På julen är det tanken som räknas, har jag hört.
P-out
bryter mönstret, åker lite grillor
