VÄRLDENS BÄSTA GÄNG
Ass-coach och kidsen. Som jag tycker om er!
Tjenare benen
Jag vet att ni är lite sådär halvgriniga på mig efter de senaste dagarnas tortyr. Men just nu hade jag mycket gärna behövt få tillbaka någon något så när funktion iallafall, det här stapplandet är varken effektivt eller stilfullt. Och vare sig ni vill det eller inte har vi ett sovringsverk fullt med trappor att ta hand om inatt (och enligt tvångstankarnas alla regler får vi ju bara åka hiss på helgen och personligen känner jag att det är en bit kvar dit..).
Inte mycket mer på hjärtat. En liten önskan såhär på onsdagseftermiddagen.
Morr.
Alltså det här med livet. Helt okej egentligen, om det inte vore för att man måste städa, tvätta, diska, jobba, betala räkningar och diverse annat nonsens. Sen är jag gravt besviken på vad de egentligen lär ut i skolan. Jag kan ingenting om nånting vettigt, typ vad har jag för nytta av mina kunskaper i att derivera polynomfunktioner med imaginära tal? Typ noll. Kan ingen typ lära en hur man bråkar med försäkringsbolag, fixar bilen, och eventuellt också ge ut en full encyklopedi i hur killar tänker och hur man egentligen ska utläsa deras minst sagt vilseledande beteendemönster? Hade varit mycket mer användbart. Just dessa tre punkter stör min vardag nästan ännu mer än de ovan nämnda hushållssysslorna just nu. Så att.. Skolverket - bara att börja jobba.
Under tiden ska jag ta tag i det där tråkiga. Hej.
Måndag.
Alltså den här attackkylan som vägrar lämna min kropp. What's up med det liksom?
Såhär död tänkte jag vara sen. Hejdå.
Det vankas nattvecka, så himla skönt. Nackdelen är dock att det är höstlov och det garanterat kommer vara en 10000 irriterande små skolungar på allmänhetens åkning på dagarna. Att de inte kan fatta att det där med "allmänhet" begränsar sig till... ehrmm.. Ja, mig själv och eventuellt en eller två personer till (vilka har vett nog att hålla sig på ett litet hörn av isen). Sådetså.
Nu ska jag ner på gymmet och mörda mina ben. Helt underbart!
Såhär död tänkte jag vara sen. Hejdå.
Torsdag.
Den här veckan vägrar ta slut. Imorgon är det dock fredag och helg för alla som inte varit lika idiotiska som mig och anmält sig till högskoleprovet. Hej ångest.
Väldigt väldigt trött gruvarbetare
Har tränat fram en mjölksyraattack idag. Helt underbart.. I efterhand såklart. När man ligger där i trapporna på Lombia och inte kan röra sig för att hela kroppen bara smärtar är det inte lika kul. Men det är smällar man får ta, hehe.
Idag var jag lätt tröttast på hela sovringsverket, det en timme långa skiftlagsmötet var en lång kamp mot ögonlocken som inte ville annat än att få sluta sig och aldrig mer vara med igen. Ungefär så kändes det, så att ni vet.
Hej.
som sockervadd med vingar
Åh. Det snöar. Var egentligen bara det jag ville säga.
Jag vill till paradiset.
malmen ska fram. trorujagbrymigeller?
Ge mig skidsäsongen. Jag vill inte vara med nåmer. Inget Kiruna, inget gruvdamm, inget attackstressande. Bara snö. Ett stort jävla jätteberg med massa snö. Och som jag sagt tidigare - jag behöver inte ens bra väder - jag behöver bara den där frihetskänslan som ENDAST kan frambringas av just skidåkning.
Jag sitter på jobbet i fickis, är sjukt arg på hela gruvan som verkar vara mycket mer inne på att skicka upp gamla rostiga armeringsjärn än sten idag. Kan berätta en sak för er, ni pojkar och flickor i mörkret: DET BLIR INGA PELLETS AV JÄRNSKROT!!! Aaro vill inte ha några järnskrot. Jag vill definitivt inte gå och plocka upp era jävla järnskrot. In i kiln med er. Hela bunten.
Som ni kanske märker, humöret inte på topp. Dock skymtade jag en klarblå himmel genom en springa i ett sedan länge helt igensmutsat fönster här ute i verket. Livet kanske lever där ute ändå. Utanför drömfabriken. Men så kul ska vi inte ha det. Jag, sovringsverket och järnskroten. Inte ens andra halvan av Dreamteam har man kvar.
Hur ska detta sluta?
torsdag.
Har haft en såndär semi-rolig dag. Slog ihjäl mig lite på isen. Känns ungefär som att en noshörning sprungit in i min höft i ca 300 km/h. Lagom mjuk, den där vita blanka alltså. Sen gick ismaskinen sönder, bra avslut på dagen. Not.
Jag vet, det mesta kretsar kring konståkningen nu. Men det är så det är. Ishallar, skridskor, onda kroppsdelar och tjatande kids.
Ska sova. Hoppas på att morgondagen inte bjuder på något mindre otrevligt än denna. Adios.
VAR HÄLSAD, DU LEDIGA VECKA
Börjat dan med lite ishall, fortsatt med ett ryggpass på gymmet. Tanken var rehab (som vanligt), men konstaterade när jag stapplade därifrån att jag kanske driftade iväg en aning (som vanligt). Det är så skönt när man är så trött i ryggen att benen gör precis vad de själva vill. Mys! Var dessutom absolut snyggast idag med alldeles för kort tröja och genomskinliga byxor. Tur att man håller stilen iallafall. Hehe. Nu ska jag tillbaka till ishallen och nöjesåka lite, som jag längtat!
När alla andra gör nåt vettigt.
Jahaja.. Att sluta redan klockan 18 på kvällen sög visst det med. Likförbannat har jag inte tagit mig i säng ännu, och trött är jag inte. Endast en tidig uppstigning kvar dock, bara att kämpa har jag hört.
Fick just en lägedupdate av mina aspiranter som är och tävlar i Övik. Helt klart godkänd första tävlingsdag och en nöjd men avundsjuk tränare här hemma i gruvhålet. Ångesten över att inte få vara med - lika stor som vanligt.
Det låter nere hos grannen. Fest? Spontanmöblering sådär på lördagskvällen? Oavsett aktivitet i lägenheten nedanför hjälper den inte min nattsömn. Trist det också. Ska dock ge det ett försök nu. Tjingeling
Alltså hej veckan, när tänker du ta slut?
Sexton timmar är alldeles förskräckligt lång tid att spendera på jobbet. Himla jobbigt alltså.
Jag saknar mina skridskor litegrann. Ganska mycket. Ännu mer saknar jag mina skidor, men eftersom det känns lite långt bort väljer jag att fokusera på detta. Måndag, kan du inte bara infinna dig NU!? (Helst nyss).
Ska bara göra roliga saker hela nästa vecka. Bara så ni vet.
HEJ.
-.-
Jaha. 32 av veckans totala 88 timmar är nu ett minne blott. Tack Gud för det. Har spenderat dagen i ett stadie som i det närmsta kunnat efterlikna ett koma men lyckades ändå på något sätt överleva. Starkt jobbat.
Jag är hemma nu iallafall, nedbäddad och klar för en intensiv attacksömn innan cirkusen drar igång igen. Dödstrött och frusen. Hade behövt en varmare lägenhet, och en kram faktiskt. Men man kan ju inte få allt.
Hej.
AKTIV DUMHET
Grattis ditt jävla stolpskott, du gjorde det igen. Övertid. Jag, den brutna monsterhanden och Hanna. Tre dagar, dubbla skift. Sen den där tolvtimmarshelgen man med all kraft försöker förneka hela veckan. Jag och andra halvan av dreamteam lär får kämpa. Men eftersom vi är bäst på det mesta lär vi ju klara av detta som en dans. Eller..?
Har tränat ihjäl mig själv idag också, helt ensam på LK-gymmet. Hur skönt som helst!
Monsterhand
figureskating
Har fått åka skridskor i ett tomt och övergivet lombia idag. Det enda som verkar kunna lysa upp det ogenomträngliga mörkret just nu. Världens bästa grej, den där kalla, vita blanka saken alltså.
Typiskt torsdag
Jag fryser. Inga breaking news där inte. Ska röntga mitt fulfinger imorgon, förhoppningsvis får man inga överraskningar där heller. Känner dock att ett "ojdå, du har gått med en avskuren sena i en månad" är det mest sannolika svaret. Men hoppas på goda nyheter, det kan man ju göra.
Har haft en alldeles typisk lombia-dag. Morgonfys, hem och dö, tillbaka för ett ispass, läkarbesök, tillbaka för träning av ungar, mat och nu väntar jag på fyspass numero dos som börjar om en timme. Sen en snabb timme på isen så är vi i mål!
Inte mycket mer. Skidsuget går inte längre att dämpa med konståkning, ge mig vinter! Hej.
hej
Har haft en sån här lite extra mysig lombiamorgon. Lite rehab, lite jobb. Akuthunger och trehundra rostmackor senare sitter jag hemma i soffan, fryser och kollar på Sherlock (nytt beroende).
Jag är uttråkad. Behöver ett stort fjäll, några meter puder och en klarblå himmel (flatljus funkar också bra, om ni där uppe inte är villiga att uppfylla alla mina önskningar). Bara nån månad kvar till säsongen, låt det gå fort!
