hej.
Lyckades överleva julen i år igen. Eller snarare min tredagarsledighet. Läskigt, det där med fritid osv..
Var hursomhelst skönt att knyta på sig skridskorna igen, glida ut på isen. Den var dessutom nyspolad och jag var alldeles ensam. Precis som man vill ha det. Dock kraschades idyllen rätt fort och den alltför välbekanta betongväggen träffade mig i pannan med förvånansvärt stor kraft, den måste ha laddat upp under de här tre dagarna den också. Uppvisningskaos, deluxe. Lika roligt varje år.
Dagen är äntligen över och jag sitter hos mamma och har snott lite mat. Det där med att ha en mor som är kock har sina fördelar ibland.
Överlevde som sagt julen med god marginal, den här dagen var tyvärr lite svårare. Imorgon är det en ny dag iallafall, så låt kaoset fortsätta.
Hej.
vad i..?
Vad fan.
Kom från Lombia. Åt. Dog.
Vad jag än ville imorse var det inte en ofrivillig tretimmars-powernap jag ville ha. Vaknade vid 22:50. Lär inte somna alls inatt. Har kollat första Sagan om Ringen-filmen i brist på annat att sysselsätta mig med. Konstaterar att det är tur att orcherna är så fruktansvärt dåliga på att fightas samtidigt som både Aragorn och Legolas äger ut allt och alla hela tiden. Hur skulle det annars gått för Midgård?
Annars är det inte mycket jag har på hjärtat. Försöker förbereda mig mentalt inför morgondagen, som med denna sömnlöshet i åtanke lär bli värsta dagen hittills på veckan. Kul det också.
Högst upp på listan till tomten:
- Något eller någon som kan snabbspola förbi hela det här julhelvetet med efterföljande uppvisning och kaoset som kommer på köpet.
Tack.
Ska ändå försöka sova nu.
It's up to every little fellow down to every cat
Dagen har börjat med en riktig sånhär snälla-låt-mig-bara-dö-och-låt-det-gå-fort-morgon. Är helt slut, egentligen helt utan anledning. Och tid för att lägga mig ner och dö har jag tyvärr inte heller. Attans otur.
Sitter på Safari och försöker överleva. Försöker jobba men sitter mest och blåstirrar på Facebook. Att sätta ihop konståkningens show är lika jobbigt och energikrävande varje jävla år. Nästan så att utvecklingskurvan lutar lite lätt åt fel håll också (rakt ner i avgrunden).
Jag måste ta tag i det här nu, är bara klar med 1 av totalt 8 program jag ska lyckas koreografera. YAY.
now this street tell the same old boring tale
Inte bara en gata, en hel jävla stad.
Kiruna.
Jag är sådär typiskt dödsless på den här jävla hålan. Som man blir varje år vid den här tidpunkten, då man förbannar sin oförmåga att ta sig någonstans. Ut. Bort. Härifrån. Som kompensation till denna typiskt ensamma och bistra tillvaro åker jag skridskor. Och tränar. That's it. Och inte ens det är särskilt roligt längre.
Mina vänner är konstigt nog helsäkra på att jag bara måste stadga mig och skaffa ett liv. Jag är däremot helsäker på att jag behöver åka till Gränsen. Hem. Dit jag i och för sig ska, om lite mer än en månad. Tänkte bara återvända till K:et lite då och då och låsa in mig på Lombia för att få den livsnödvändiga dosen skridskoåkning.
However. Ska återvända hem till min ensamhet och gömma mig. Ny dag imorgon, har jag hört.
Hej.
tisdag
En ledig tisdag.
En saknad vän på snabbvisit i Kiruna.
Sedvanligt kaos. Efterföljande dödsångest senare botad av världens bästa vänner.
Summa summarum en helt okej dag.
Imorgon är det onsdag. Fullt upp som vanligt.
Natt!
