tisdag tjugonionde november

Man lämnar hemmet innan klockan åtta på morgon och först efter mer än femton timmar senare återvänder man. Jag har tränat, jobbat, tränat igen och sedan avslutat kvällen på bästa sätt hos min bästa vän. Trots avsaknaden av Desperate Housewifes och Cougar Town var det grymt skönt. Det är inte så ofta man befinner sig på nummer 6 längre. Too bad liksom.

Jag har fått mina eftersändna HM-kläder idag, en klänning bland annat. Och som vanligt såg jag ut som en sjöko. Eller säl. Flodhäst. Fläskdoris is in tha house. Listan kan göras lång... Ibland undrar jag varför det just är jag som har förbannats med detta utseende. Jag menar.. vad har jag gjort för ont? Jag bad ju inte om att bli född direkt. Fick dock en bok av pappa idag, den kändes mycket bättre. Ska lägga mig i sängen med den nyss nämnda boken och sedan sooooova. Nattinatt.
Mitt hår är inte att leka med i nuläget. Men what to do, liksom.

dumma idéer, dumma grejer, dumma tjejer

Jag fick en idé, en fruktansvärt efterbliven sådan. Men dock lockande. Eller lockande och lockande. Men såhär.. om man pluggar upp alla VG'n man går och grämar sig över så får man ju ganska många fler valmöjligheter när man ska söka in till universitetet. Dock vet jag inte riktigt hur man ska gå till väga, och så är jag väl lite rädd att det kommer ta sin lilla tid. Och hur mycket tid finns det egentligen? Inte så mycket. Jag har extrem komma-bort-från-stan-panik för tillfället.

Jag ska sluta svamla. Fast jag tänker nog gå och prata med Håkan i alla fall, Håkan med sin fiskeväst och läskiga leende. Tar nog med mig Tiddis. Vi är ju som polare, vi tre. Det var faktiskt Hokkys förtjänst att vi hamnade på MSP över en helg, hyfsad chock när han kom på måndagsmorgonen efter fredagen vi varit och lagt fram förslaget att vi kanske skulle vilja byta och vräkte ur sig att vi skulle förflytta oss två våningar upp dagen efter. Tiddis och Pe. Chockbyte av klass. Första lektionen: kemi-lab med Sara P. Fruktansvärt efterblivet. Men det artade ju sig underbart, så vi ska inte klaga. Jag fasar verkligen för hur det hade kunnat gå om vi inte bytt program. Jag hade personligen gått under tror jag. Vad skulle jag gjort utan min fysik b-bok? (svar: sluppit en 150-poängs lång depression och ett dåligt betyg som följd på det). Nej jag ska nog sova nu, klockan är ju ändå halv tio. Haha.

Jag hittade en bild på facebook. Holy mama.
Jag hittade en fin också. Min pärlor och jag själv - fläskdoris - är ute och flyger. Självklart så saknar vi Berry på bilden, tror att hon är bakom kameran.

måndag tjugonionde november

Söndagskvällen artade sig riktigt bra mot slutet. Tre vänner, en flaska glögg och en påse lussekatter @ Evy's kan ju inte bli mer än rätt. Fick senare sällskap av ett födelsedagsbarn och en inte helt frisk människa som han plockat upp på vägen.
Har ingenting att säga egentligen, förutom att jag hittade en till bild. Inte helt frisk, men ändå. Varsågod, Spice Girls in Tarfala 2009.

det finns ingenting värre än aktiv dumhet

Beroendet B känner för A förutsätter att vad A har att erbjuda är viktigt för B, att A kan skrämma B, eller att A är oersättlig.

söndag tjugoåttonde november

Det är så fruktansvärt kallt i mitt rum. Men - jag och mina tvångstankar vägrar höja värmen. Vad fan är felet? Kan man ju undra. Sitter på mitt kalla golv, äter frukost och studerar de exakt 31 bilder jag smällt upp på väggen nyss. Kan tillägga att jag lyssnar på Björn Rosenström också. Vilken nostalgi. Ungdoms-SM i Vemdalen 2006, en minibuss, ett halvt alpint regionslag (märk väl MED full utrustning - inte rymligt) och ur högtalarna dånar herr Rosenström. Fast han hörs inte för de ylande passagerarnas vrål. Det var tider det.

Idag är det skyltsöndag, ännu ett tecken på att den skräckartade julen närmar sig. Adventsstjärnan i mitt fönster är en ytterligare symbol för den stegrande spänningen som sprider sig i svea land. Här på Juliebö hade vi klarat oss mer än bra utan denna högtid, i alla fall jag. Men som alla andra bortskämda idioter har jag förstås ingenting emot julklappar så egentligen är detta klagande helt onödigt.

Får se om jag lyckas åstadkomma nånting vettigt idag. Det återstår väl att se. Puss och gull.
Imogen Heap – Hide And Seek

onsdag tjugofjärde november

En månad kvar till julafton. Tiden går vidrigt fort just nu. Och jag som inte är världens största jul-älskare heller om man säger så. Julafton är typ det värsta jag vet. Men det är ju för all del gott med saffransbullar. Och det kan man bara äta på julen. Punkt.


Tog vad jag trodde skulle bli en mycket mysig sovmorgon idag. Låg kvar i sängen och tänkte på mina rostmackor som snart skulle grillas i brödrosten och förtäras till morgonkaffet. Men nä. Pappa hade minsann ätit upp alla. Kaffe fanns det inte heller. Nu känns hela dagen bortkastad, jag hade kunnat spendera en timme eller två på gymmet istället och sedan ta min frukost på Safari innan jobbet. Jävla glädjeseriemördare.


Nä. Nu ska jag duscha och bege mig mot det gula huset. Bara fyra dagar kvar denna vecka. Vilken upplyftande tanke. Not.

måndag tjugoandra november

Påväg till gymmet, har inte tränat styrke på hela förra veckan. Har mest ägnat min tid till att vara sjuk och till att glida runt på ishallen. Får väl se hur det svarar. Eller inte svarar (det är nog det vi fasar för allra mest). Sen jobba. Sen ett till gympass. Och sova. Jag längtar redan.

söndag tjugoförsta november

Min morgonfrilla just nu är ingenting att leka med. Mamma sa att jag var ful och hånskrattade lite. Tack. Vilken självförtroendeboost. Hon har definitivt inte hört talas om naturlig skönhet. Fast denna frisyr hamnar nog mer i facket "alternativ skönhet" när man tänker efter... Med överseende för känsliga tittare valde jag att inte föreviga denna misär på bild. Man behöver ju inte skrämmas liksom.

Fjeppa och jag hade sleepover igår. Att ta lördagsmyset till en ny nivå. Jävligt fet sådan. VI kollade hockey, klämde lite thaimat, kollade lite mer hockey, åt lite chips och kollade film, åkte bil, drog våra hemliga standardrundor och skrek ikapp med vår man Joakim Thåströms fagra (denna benämning är under all kritik, jag vet, men han är fenomenal ändå) stämma. Klockan var närmare fem när vi dog skulle jag tippa. Dock glömde vi glöggen. Men den sparar vi till nästa gång.

Idag är det - om Monstret behagat att köpa biljetter - bio. Harry Potter. Vi möts igen. Som jag längtat (inte okej, jag vet). Nä. Nu dricker vi lite kaffe och väntar på att AK ska vakna. P&G.

det här var inte igår. herrejomala.

torsdag artonde november

Jomenatt. Jag fick vara ledig en extradag pga min sjuka. Det är rätt najs, fast så ska man väl egentligen inte säga. Avsaknaden av pengarna som rullar - eller i detta fallet, med HR:s avtal, kryper - in och människor att prata med kanske inte är så kul ändå. Särskilt eftersom jag inte får träna mer än ett pass idag, då jag levt på fil i tre dagar och har noll ork.

Jag ska iallafall äta lite mer fil och sen hämta tvätten, gå ner till LKAB och hämta bilen och sen åka hem igen. Men ikväll ska jag till lombia, jag saknar min ishall.
åh, ge mig mitt paradis. nu, va.

tisdag sextonde november

Jag har åkt på någon lustig sjuka. Var hursomhelst tvungen att gå hem från jobbet för att jag trodde att jag skulle spy/kollapsa/dö vilken sekund som helst.

Anyhoo. Jag håller på att ladda inför en av veckans stora händelser (vilka helt otroligt nog är hur många som helst): premiären av HP7. Så... jag sträck-glor igenom alla filmer. Dock kan jag dem utantill så jag behöver inte ens kolla, bara lyssna. Eller tvärtom. Funderar på om man behöver läsa böckerna också. Kan förstås bli lite knivigt att hinna med det till söndag. Det är 4176 sidor, om man tar de på engelska (ja, jag var tvungen att räkna).

Nu ska jag fortsätta, vare sig det gäller filmer eller böcker så har jag endel att beta mig igenom. PUSS.

Och just det, Robin fyller arton idag. Kjempegrattis! En låt till födelsedagsbarnets ära. Finns en fin film också, men den är inte för allmän beskådning. Haha. Madonna – Hung Up - Radio Version

måndag femtonde november

Kom hem från ishallen nyss. Nu ska jag tillbaka. Jag har ett liv faktiskt, ibland. Och förresten så ska jag aldrig mer dricka kaffe. Inte sådär fem liter om dagen iallafall, skapar en viss känsla av hjärtklappning och ofrivilliga ryckningar i diverse muskler. Ingenting att rekommendera. Men jag är ju cool iallafall, fem liter kaffe eller inte.

söndagsbloggen. det är jag det.

HM och jag är vanligtvis inte så goda vänner när det gäller annat än typ sockar (jag har under alla mina tävlingsår med konståkningen vilka endast fylldes av nervösa tvångstankar börjat köpa nya sockar - varje gång jag äntrar en hm-butik. fråga inte). Men. Eftersom jag la undan halva lönen och köpte en MacBook för nästan hela andra halvan tänkte jag att det var dax. To face HM Shop Online. Trots att jag inte hade mitt kort i närheten gick det fruktansvärt bra att köpa sig en massa onödigt skit (borde jag kanske se det oroväckande att jag lärt mig hela kortnumret, giltighetstidens utgång och CVC:t utantill?). Katjing. Jag är bra. Och slutar aldrig att förvåna, vilket kanske hade kunnat vara en bra egenskap om dessa överraskningar hade varit en centimeter i positiv riktning. Men nä. Tror hoppet är ute för mig. 19 år och körd. Helt fantastiskt.

Nu ska jag diska. Otroligt roligt. Sen sova. Natt.
Imperiet – Höghus, låghus, dårhus

söndag fjortonde november

Skidpremiärat oss lite idag, jo. Är helt jävla slutkörd, tror att jag somnade strax utanför Gälka och vaknade i statoil norra-korsningen. Sova i bilar är helt klart det mysigaste jag vet. Dock måste man leva med den efterföljande nackspärren i en vecka eller två efteråt. Men det är det värt. Nästan.


Jag och far har lite farsdags-kvalitetstid. Han läser tidningen och kollar världscupen på tv. Jag sitter och skriver och kollar också på världscupen. Och Dylan i högtalarna. Prat är överskattat. I de flesta fall, när simultanförmågan inte räcker till åtminstone.


Bortskämd som jag är väntar jag på att maten ska bli klar istället för att hjälpa mamma, vad pappa är är väl svårare att säga. Men väntar gör vi båda två. Ska sluta svamla. HEJ

Bob Dylan – It Ain't Me, Babe
min och mitt automatvapens (annakaisa för er som inte förstår hur smart jag är) allra bästa bilåkarlåt med en artist som inte är thåström.

lördag trettonde november

Tidsfördrivarlördag. En enda lång väntan på den kommande söndagen, då man fortsätter att avvakta inför den nya veckan. Ungefär så ser mina helger ut. Alltid. Om man inte åker på jobb, vilket man förstås inte välkomnar sådär överdrivet hjärtligt.


Vi var och dansade lite igår, jag och mina trogna vapendragare. En vän dansade hål i hakan. Hål i hakan. Bara en sån sak. Jag gick hem sen när det var dax, man vet ju som när det är det... oftast. Då förväntar man ju sig oftast också att man ska komma in. Hemma alltså. Men nä. Till det behöver man nycklar. Uppenbarligen. Jag spenderade en timme i trapphuset i väntan på bättre tider. Ödet överraskade faktiskt, för en gångs skull, och jag hittade en nyckel gömd i en sko.


Idag fryser jag. Det är kallt som fan. Bara en sån sak. Ska till läkaren nu och knacka ryggen. Inte kul, men välbehövligt. ADJÖ
Ebba Grön – Mental istid

fredag tolfte november

06.58. Jag traskar iväg till gymmet. Det var ett tag sen jag tog mig upp såhär tidigt. Men det är skönt.

torsdag elfte november

Inte så mycket på hjärtat för tillfället. Ne. Fullt upp med det där livet istället. Så jävla kul har jag inte dock. Halvkasst med andra ord. Som blaskigt kaffe eller surljummen mjölk. Fast tanken är väl att det vänder imorgon. Fredagen har anlänt. Kolla sej lite hockey, mysa sej lite. Ni vet. Hamnar väl säkert bland neonljusen, har hört rykten om att disconettan är påväg norrut. Kan man ju inte missa. Eller?


Jag är trött som en gnu hursomhelst. Jag knyter ihop säcken och säger godnatt.

Thåström – Jag är en idiot - Live
vara sej rätt så klad att tu finns.

jag har något grymt...

..fult.

tidigt mästerverk

Var inte rädd för mig, jag är så rädd för dig
jag går på glödande kol
Lyckan kommer, lyckan går, dom säger
tiden läker sår
Jag släcker lampor, jag öppnar fönster
letar efter mönster

Jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer
kommer aldrig komma hem

Flyktsoda, ta mig i land
sätt mig i brand, ibland ibland ibland
Flyktsoda, ta mig i land
sätt mig i brand, ibland ibland ibland

Var inte rädd för mej, jag är så rädd för dig
sluta fråga hur jag mår
Precis som vanligt men försöker ändå
fast jag har öppna sår
Jag slickar pärlor, jag äter mänskor
stjärnor gnistrar ner i ett hål

Jag kommer aldrig, jag kommer aldrig, kommer
kommer aldrig komma hem

Flyktsoda, ta mig i land
sätt mig i brand, ibland ibland ibland
Flyktsoda, ta mig i land
sätt mig i brand, ibland ibland ibland


måndag åttonde november

Ansiktsmask. Det har blivit min nya grej. Tror inte riktigt på det egentligen, men det är skönt. Skön-t.

Tror jag skulle möta upp Fjellborgskan idag för en fika och lite catching-up så att säga. Sen ska jag väl gymma och åka till ishallen och slå ihjäl mig lite till. Varför inte liksom?

Jag har inte så mycket att säga faktiskt. Tur är väl det, det mesta som jag kläcker ur mig är ju inte sådär överdrivet smart. Men ändå. Jag ska tvätta bort geggan jag har i mitt ansikte, duscha och sen göra något av min lediga dag. Hej, jag bjuder på lite smk. De'e najs!
Slagsmålsklubben – Ovningskora

m to the alta

Och ja. Maltabilderna är - äntligen - inne på datorn. Tog mig bara sisådär en månad att få tummen ur och faktiskt ta tag i det. Och det är inte vackert.



söndag sjunde november

Idag är det allas våran Thailändares födelsedag! Grattis Johan. Det är en skam att det inte finns möjlighet att fira din födelsedag tillsammans med dig (om du inte vill skypa och äta tårta framför datorn hela dagen vill säga, I seriously doubt that)


Jag har fortsatt drömt en massa helskumma grejer. Och nästan sovit mig fast i sängen. Men nu, efter en frukost som hade kunnat livnära halva Afrikas svältbarn i en månad, har jag återfått energin och ska snart dra mig mot gymmet. Eller springa kanske. Men det skapar bara en massa skit i ryggen, så vi skiter i det


Nu är jag på avvärjning, musikvariation är det som gäller nu. lite iallafall - November

just put on that fake smile

photo booth, nånting jag i framtiden ska hålla mig undan. särskilt lodisdagar som dessa.

utanför snurrar sverige

Dollarn är sjukt låg just nu. Per tänkte köpa pengar och låta dem växa. Jag funderar mer på att utnyttja tillfället, boka en New York-resa och slösa så mycket pengar jag har råd att slösa på så kort tid som möjligt. Man hade kunnat se det som en liten sport. Eller nåt. Sugen är jag iallafall, ingen tvekan där inte.


Med denna anti-aktivitetsdag jag bedriver tillkommer även den obligatoriska tristessen och en massa onödigt skrivande om onödiga saker. Men att skriva av sig är skönt. Skön-t, rättare sagt. Jag längtar efter ishallen förresten, på tal om ingenting (som vanligt). En kall is mot mitt onda ass. Nej, jag gillar att stå på fötterna, även fast resultatet av de flesta träningar verkar peka på den raka motsatsen. Allt är helt enkelt inte som det ser ut.

Mamma har stämt min (hennes) gitarr. Tänkte ta tag i det där igen också, var ju rätt flitig ett tag där. Nångång. Innan livsgnistan och kreativiteten försvann. Håller på att jobba tillbaka den, med "The Haters" i högtalarna. Kanske inte världens bästa pepp-song, men är halvt beroende av den just nu. Nu försvann den. Tog slut. "Party" nu istället. Den är väl inte så himla uppåt den heller, jag känner mig mest flummig. Inte så party.

lördag sjätte november

Hur kommer det sig att man, oavsett hur hårt ansträngningen för motsatsen är, hamnar på dansgolvet direkt man blir ledig från jobbet?


Äh, egentligen gör det väl ingenting. Att man sovit bort ännu en lördag vill säga. Jag har dock drömt värsta konstiga drömmarna inatt. Läskiga. Lyckligsvis stannade veckans maffiaboss utanför nattens hemskheter. Det är ju positivt, blir så tråkig stämning när jag tillkännager för Jullan att jag är rädd för hennes sexåriga, kedjerökande, maffiaboss-jag. Hon vill inte riktigt 'connecta' med det alter-egot tror jag (jag är dock övertygad om att den finns där, långt därinne. höhö).

Idag tänkte jag göra så lite som möjligt, jag kallar det välförtjänt lathet (det där om jag förtjänat det eller inte kan vi lämna odiskuterat). Leka lite med Mr. MacBook och kanske se en fin film. Anyhooo.. Kaffe och frukost nu, va. Jag ger er en fin låt.
Thåström – Vad ska du bli? - Live

torsdag fjärde november

Jag och Thåström har lägenheten för oss själva ikväll. Fadern jobbar natt. Modern vet jag faktiskt inte var hon är.. Men lika glad är jag för det. Jag, Jocke T och vårat nyaste tillskott - the MacBook. Är dock lite arg för att spotify saknar ett av Thåströms allra bästa album - Skebokvarnsvägen 209. Morr! (Jag skrev just inte det där).


Är helt slut för övrigt. Och har inte ens varit på gymmet idag. Men Safari sliter, särskilt på min ryggjävel. Ska bli intressant att se hur uppstigningen från sängen artar sig imorgon. Finns risk att man behöver hjälp med den. Nej. Vad negativ jag är. (Om inte annat kan jag säkert rulla ner från sängen, rulla runt ett tag tills jag blir mjuk och sen ta mig upp på fötter).


På tal om ingenting har jag levt på keso idag. Kesomacka och gröt till frukost, kesoröra och sallad till både lunch och middag och nu tillsist keso+kesella efter träningen. Det ligger keso på golvet också. Ännu mer på tal om ingenting, nästan.


Imorgon stänger Safari redan klockan fyra. Man hade kunnat tro att Gud åter igen stigit ner på jorden. Eller han kanske inte har gjort det nångång förresten? (Någon som behöver ta konfan kanske?). Öhm. Iallafall. Efter joppet ska jag och Monstret bada jacuzzi, dricka vin, äta god mat och ägna oss åt den viktigaste aktiviteten av de alla - att hålla sig borta från dansgolv, neonljus och dumma handlingar hela kvällen (gäller mest mig egentligen, men Tiddis får sympatiskippa krogen, för god vänskaps skull).
Thåström – The Haters - Elektrisk Version


hej



onsdag tredje november

Min MacBook har anlänt, jag är lika barnsligt lycklig som jag igår var förväntansfull! Trött är jag också, då jag skuttade upp alldeles för tidigt till ett tandläkarbesök. Som var imorgon. Det är rätt fantastiskt vilket kaos jag lever i, det går inte att ignorera längre.


När postmannen (vad kallar man dem egentligen?) kom med mitt paket hann jag för ett ögonblick överväga att sjukanmäla mig. Ögonblicket efter insåg jag att ens tanken på själva aktionen borde ge mig en gratis incheckning med livslång vistelse på psyket. Men ändå. Jag gick ju dit iallafall, till jobbet alltså, det hade jag aldrig gjort om det hade varit en vanlig hederlig skoldag. Det är nog det jag saknar mest med gymnasiet, och skolan överhuvudtaget - möjligheten att skolka. Haha. Det låter ju inte helt friskt. Men ja, att jag inte är det.. det där är ju utrett för längesen.


Jag längtar till ledigheten, jag vill vara fri att träna när jag vill. Jag vill ha möjligheten att helt impulsivt sticka på Landströms en onsdagskväll, jag vill kunna åka till Gränsen och åka skidor precis när det faller mig in. Jag längtar till tionde december. Ni anar inte.


Ska leka vidare med min fina skatt. Sen sova. Sen gå på det egentliga tandläkarbesöket, träna och jobba. Träna och sova... Nej, jag har inget liv.

tisdag andra november

Jag får min MacBook senast på fredag! Jag känner mig som ett barn på världens längsta julafton. När ska tomten komma?
Skulle skypa med Mr. Thailand. Saten svek mig. Fast jag kanske måste erkänna att om man räknar ihop antalet missade skype-samtal mellan mig och Johan beror ungefär 90% på att jag glömt/inte hunnit/inte kunnat osv. Jag är ingen perfekt människa, det konstaterade jag redan igår (och dagen före det, och dagen före det...).
Tror att förra veckan körde slut på mig totalt, sover som en stock varje natt och vägrar vakna (när jag inte drömmer om Jullan som nioårig maffiaboss vill säga, det är otrevligt kan jag meddela). Eller så har jag typ fått narkolepsi eller nåt, fast i omvänd form.
Nej, nu ska jag slänga i mig gröt, gå ut och promenera med Vilda och pälsbollen, duscha och gå till jobbet, träna och sen komma hem och sova. De e ba schöönt.

måndag första november

Eftermiddagsveckan påbörjad. Det positiva är väl att vi har stängt helgen och att jag därför får sluta klockan sex på fredag. Awesome. Då ska jag dansa. Inte. Jag har lagt dansen på hyllan nu, för ett bra tag framöver. Kanske det är dax att åka till Pajala, har lite dåligt samvete för att jag inte hälsat på farmor och farfar sen de flyttade dit - för nästan två år sedan. Jag vet, jag är ett hemskt barnbarn. Hemsk människa helt enkelt.
Var på gymmet efter jobbet. Plågade psyket lite på löpbandet, det är ju så sjukt tråkigt att springa på ett och samma ställe i trehundra år. Sen körde jag igenom ryggen, tror på träningsvärk imorgon. Grejt!
Kom just på en grej. Vet inte när jag börjar imorgon. Dåligt. Nu ska jag skita i det, äta något kul (typ keso, jättekul) och glo på ett avsnitt Gossip Girl (jag undrar fortfarande när jag ska växa upp).
ADJÖ

RSS 2.0