VM I SUPERKAOS

Snart kommer jag varmt välkomna ett världsomfattande kärnvapenkrig. Bara jag slipper stiga upp varje morgon, åka till ishallsjäveln och bråka med diverse hysteriska människor som försöker sno mina istider/förstöra mitt liv på annat sätt. Att få sova mer än två timmar per natt hade kanske också kunnat vara något. 
 
Har iallafall bara att nattskift kvar till ledigvecka. Har nog aldrig längtat såhär mycket. Bara tolv timmar kvar för dreamteam denna gång. Vi avslutar sedvanligt med Ferrumfrukost, #getfat är ju faktiskt lite av vårat signum. Men det är sen det, just nu är jag mest bara trött. Hej. 
 
Typ såhär snygg är jag. Dvs inte.



Fickbyggnaden. Sovringsverket i Kiruna.

Ett sånt mörker. Och totalt taco-koma dessutom. En timme kvar, sen får jag komma tillbaka till civilisationen. Det är nästan lite som att sitta i isoleringscell det här, om man ska dra någon slags fängelseparallell. (Varför man nu skulle vilja det?)
 
Jag måste plocka skrot nu. Skrot på bandet from hell. 2:an. Lägst jävla bort. Tack.

wishlist

Man vill ju ha så mycket hela tiden. Just nu har jag två saker högst upp på listan:
- Vinter
- Ett liv
 
Ska det vara så mycket begärt?

Livstecken

Jag är så trött. Döda mig tack. 
 

auf wiederdehen

Jag har inte så himla kul i mitt liv just nu. Så jag vet inte, lägger nog ner det här med dokumenteringen av misären tills vidare.

So long.


Typ såhär glad är jag precis just inte.


no comments


-.-

Jag hade behövt lite medgång. Bara lite. Nån gång i livet.

Men inte då. Så kul ska vi inte ha det.


Sep. 01, 2013

Har råkat karva lite i mitt finger med en flera ton tung maskin på jobbet. Jävligt trist faktiskt.

Att det fortfarande gör ont och jag är helt svimmfärdig efter två dagar gör inte heller saken bättre.

Har haft sleepover med en god vän och för en gångs skull sluppit den här lördagsensamheten man alltför ofta finner sig själv i. Jag bjöd på Pearl Harbour (fick mycket negativ kritik över filmvalet, men vem bryr sig, hade det varit bättre med ett Harry-maraton kanske? Hade nog inte haft några vänner kvar efter det) och choklad. I en jävligt ostädad lägenhet (skyller på att jag är invalid).

En söndag nästan utan måsten. Förutom att träna ungarna. Och äta tårta hos mamma som fyller år. Inte helt fel.

Och det bästa av allt: på onsdag drar jag och Monstret till London. Ska bara glida runt, dricka te, äta scones och prata med brittisk accent hela veckoslutet.

Grejt!


RSS 2.0