-.-
Jaha. 32 av veckans totala 88 timmar är nu ett minne blott. Tack Gud för det. Har spenderat dagen i ett stadie som i det närmsta kunnat efterlikna ett koma men lyckades ändå på något sätt överleva. Starkt jobbat.
Jag är hemma nu iallafall, nedbäddad och klar för en intensiv attacksömn innan cirkusen drar igång igen. Dödstrött och frusen. Hade behövt en varmare lägenhet, och en kram faktiskt. Men man kan ju inte få allt.
Hej.
Kommentarer
Trackback
