petralövberg

nu sitter jag här, såsom jag gjort hela dagen, eagle eye strömmar ut ur högtalarna, mina kläder ligger utpridda över hela rummet och hörnen är fulla med damm - men egentligen , är det så himla noga?

jag vill flytta någonstans, typ till alperna, bo i en liten vindsvåning nånstans och bara leva ett helt år - det hade varit hur himla mysigt som helst! kvalitetstid kan man kalla det, fyfan vad jag längtar till vintern!

nä, nu ska jag agera, åstadkomma nånting iallafall, seeya

Inatt har jag drömt om skidor, pudersnö och alldeles underbart väder - jag kände mig alldeles lycklig när jag vaknade. Ååh vad jag saknar vintern, men det är på G nu, bara 1+ imorse när jag stack ut och sprang. Angående springningen var det jobbigt, men det var väl inte särskilt oväntat.

Kroppsform: opropotionerlig (om det nu stavas så)

Kall favoritdricka: mjölk

Varm favoritdricka: teeee

Alkoholhaltig favoritdricka: cider.

Säger ofta: ööööh?

Saknar du någon:  Ja

När fikade du senast: Igår ;b

Hur känner du dig nu: Tom

Kan du laga mat: Klart ;)

Vad pluggar du: MSP forlajf! ;)

Vad tycker du om fötter: fula, särskilt mina egna!

Är du smart: Ja, fast det är ingen som tror på mig när jag säger det ;b

Snarkar du: nä

Är du aktiv i skolan: det går i perioder ;b

Lesbisk: nej!

När och varför grät du senast: Igår, dels för att mitt oc-avsnitt var sorgligt och för att

jag sov ända till nio idag, inte riktigt min stil men det var ganska skönt. Imorse har mina skrillor skickats till luleå för slipning så kommer inte kunna träna på två dagar, blä. Igår var det ganska skönt på träningen, Ingela hade tappat rösten och skrev ett program till oss, så var det bara att följa det. Jag måste verkligen börja träna kondition igen, men det är ju, som jag redan sagt, så svårt att komma igång. Och jag har inte lyckats särskilt bra med mitt lilla löfte, men so what, jag orkar inte bry mig.

Inatt när jag satt och grinade till mitt kära oc kom jag på att jag aldrig grinar annars, eller jag har som ingenting att grina över, det är iofs bra, men det känns lite för bra för att vara sant om man säger så. Jag tror helt enkelt att jag har slutat känna efter, men känslor - det är ganska överskattat så jag klarar nog mig utan dem.

Nu är det fix som gäller och sen ska vi till skolan tidigare för att göra fysik, bläsh. Och i eftermiddag blir det (tyvärr) tyngdlyftning, och jag funderar på att gå ut och springa, det behövs!

jag lyckades vara hemma en timme innan jag råkade börja starta ett storbråk med mami, men jag orkar seriöst inte vara snäll just nu, it's impossible.

nu ska jag förtälja lite om den gångna helgen...

.. på fredag morgon klockan sex placerade jag mig på tåget mot luleå, utan att ha sovit en blund på hela natten (jag låg uppe och kollade oc). Vi kom till pite efter bussbyte i lule och försökte ringa Monica som skulle hämta oss - inget svar (såklart, min vanliga tur). Bestämde oss för en stadsrunda istället. Efter staden gick vi till ishallen (fick inte tag på Monica) och tränade två pass och sen gick vi till Blå Ängeln för mat. När vi kom dit fanns det bara hämtmat så vi tog med allting till dagiset där Hanna typ kastade köttfärssås över hela rummet och jag försökte öppna våra dricka-flaskor med knivar (det gick tillslut, måste säga att mina skills på den punkten inte var särskilt bra). Sen fick vi kontakt med folk (?) från våran hemstad, först stod Jens för underhållningen och sen Vilda.

Lördag morgon, AJ säger jag bara - hade legat på något konstigt sätt under natten (försök få en som har sovit i en 120 säng sen hon var typ 9 att sova på världens mista luftmadrass och samt få henne att ligga kvar på den), nackspärr så in i @#%!?. Mysigt, tre underbara (skittråkiga) ispass stod på schemat, vi fick typ inte göra nånting nytt, det sög. På kvällen köpte mina medresenärer godis och jag nötter. De som har äran att titulera sig medresenär denna helg är Annis, Hanna och Sofie.

söndagens träningar visade sig inte vara mer lärorika än lördagens, och det var en måttligt besviken Mr. Staaaal som satte sig på bussen med en morotskaka, en smaksatt latte och en glad Annakaisa och åkte hem. I lule köpte vi thaimat och grisade ner halva tåget - vi vet iallafall hur man har kul.

Nu är jag trött och grinig och ska packa upp och sen lägga mig i sängen med datorn och kolla oc. GODKVÄLL

godkväll, nu sitter jag här - igen. min dag blev inte riktigt som planerat (som vanligt, jag tror att jag har ett undermedvetet behov av att planera saker och ting, och jag lär mig aldrig att det inte är någon idé, I'm hopeless). Jag vaknade iallafall klockan sex, gick ut och gick i 45 minuter och sen satte jag mig i köket med en kopp te och kollade ut på morgondimman.

Och helt plötsligt, bara sådär, var klockan halv nio (jag börjar nio), jag fick panik - som vanligt. Kollade bussar, det gick inga, packade väskan, hade ingen aning om vad jag skulle ha med mig eller vad jag egentligen fick med mig, sprang ner i källaren och hämtade min vinterjacka (kallt ute, brrr) och sen slängde jag mig på cykeln och befann mig, otroligt nog, på skolan precis klockan nio.

Fram till lunch var det fysiklabb/tävling som gällde, det var hur svårt som helst och jag börjar fundera på om jag ska dö innan fysik B börjar eller något liknande. För min grupp; Jag Natta och Carro, gick det väl sådär. Natta litade blint på sina (egenskrivna) anteckningar, Carro var övertygad om att uppgifterna vi skulle göra kunde få lite back-up av fysikbokens uppgifter och jag satt mest och stirrade ut i tomma intet tills det att jag fick en uppenbarelse och började dansa - något i den stilen (Natta gillade iallafall min dans).

Efter lunch var det "sjöexkursion" (jag har ingen aning om hur det stavas), Purjokvnnnan körde ut oss till Luossasjön där hon lämnade oss, och där stod vi. Vi fattade egentligen ingenting, men vi klafsade runt lite i gyttjan och plockade lite växter och så. Mitt i allting började jag blöda näsblod, så jag överlät arbetet till mina kära vänner medan jag själv sprang (vinglade eftersom jag gick med huvudet upp i himlen och det var svårt att gå på myren) runt och oj:ade mig. När Sara kom tillbaka hade vi iallafall gjort allt vi skulle och till och med lyckats med att hitta ett fult litet kryp (som jag & C.Sarri senare döpte till Sven).

Sen var jag och tränade, var tvungen att gå av eftersom jag började få migrän, pappa hämtade mig och vi åkte upp till stan, pappa hittade ingen parkeringsplats så vi ställde oss på en handikapp-plats.

Pappa; Petra, du är handikappad va? Nej såhär gör vi; Jag går in och handlar och om det kommer någon tar du bilen och kör iväg och parkerar bakom hörnet.
Petra; öööööööööööh....o-okej?

far min är inte riktigt frisk, hade det kommit någon och jag skulle sköta bilen utan honom vid min sida hade jag och bilen tillslut hamnat inne i Intersport eller något - mina skills räcker inte så långt när det väl kommer till kritan, särskilt inte eftertsom min kropp/hjärna överhuvudtaget inte funkar när jag blir nervös.

Nä, nu ska jag packa klart, imorgon klockan sex går tåget mot Luleå, sen buss till Piteå och Elitsammandrag - jag har jättelöa skridskor och jag kommer dö. BYE

snart ska jag på gymmet med gulleylva och sen ska vi umgås lite innan min träning, det e najs. Idag vaknade jag halv nio, sent för att vara mig! Men jag har rensat lite i min garderob och bäddat rent min säng, jag ska städa tills allting skiner i mitt rum idag! Äh, nu ska jag kila - annars kommer jag aldrig iväg. Puss!

jag har blivit seg på att kliva upp ur sängen, vilket betyder att jag inte hinner med någonting på morgonen förutom att duscha och föna håret och det, jag tycker ju om att sitta och göra ingenting eller typ fixa massa saker. själva känslan att man är ensam uppe och hoppar är najs. Jag borde sluta säga NAJS till allting, men det är ju .. inte najs.. utan ett bra ord :)

planerna för helgen är väl inte många, men som vi alla vet är Petra och planer ingen bra kombination - så vi kör med planlösheten ett tag till. vi har iallafall läger, tre ispass imorgon och bara ett på söndag, jag tycker att vi borde ha två iallafall.

skynda till skolan

F17, det är jag det! jag har fått mig en ny iPod Nano, min gamla gick sönder och hade för lite minne, ett skydd till iPoden, en klänning, två halsband och så har jag fått pengar av farmor och farfar tidigare. annis köpte även en handduk med en gris på (alltså jag) åt mig när vi var på stan.

jag måste börja träna ordentligt igen, det räcker inte på långa vägar med isträningen som jag har nu, jag har inte sprungit på hela förra veckan, iofs har jag ont i benhinnorna men ändå, jag ska nu börja om, springa/cykla/simma (beroende på hur ont jag har överallt), gå på gymmet och vara allmänt nyttig och hurtig. jag vill springa, men det är så svårt att komma igång efter ett uppehåll, som jag än inte vet hur länge det blir. åh, jag känner mig hemsk. blä.

imorgon är det sovmorgon, de é najs!

ylva ringde mig nyss, ylva är underbar och jag saknar henne, sådeså

goodmorning sunshines! nu är hösten här på riktigt, skolan är igång (jag har en viss o-omtyckt purjokvinna i hälften av alla lektioner), träningarna är många och mer effektiva. Såhär kommer mina veckor se ut;

Måndag; Skola 8.20-14.50 , Träning Lombia 21.00-22.00

Tisdag; Skola 9.30-14.35, Träning Lombia 19.50-21.00 eller Matto/Luossaskolan 19.00-20.00

Onsdag; Skola 9.55-14.50, Tyngdlyftningsträning 17.30-? , Lombia 19.00-20.00 eller Luossaskolan/Matto 19-20

Torsdag; Skola 9.10-16.10, Lombia 16.00-17.20 + markträning

Fredag; Skola 8.00-14.15/13.00 , Lombia 15.00-16.20
 
Lördag; Lombia 9.00-10.00

Söndag; Lombia 10.00-11.00, Lombia 20.00-21.00


plus massa kondition och styrke på "eget ansvar", jag kommer inte kunna hålla min "läxlöften" iår - never

jag hann i tid till skolan (minus fem minuter), min morgon blev inte riktigt som planerat. Jag tror att jag ska sluta planera, då har jag inga planer att misslyckas med. Men jag sov iallafall en timme längre än beräknat, cyklade till gymmet - mitt gymkort fungerar inte! Kilade ner till sjukgymnastiken och letade Mats - Mats var ledig. Tillslut hittade jag nån som öpnnade mitt kort och jag kunde springa upp och träna i nästan en timme och som sagt så kom jag bara fem minuter flr sent. Men det är slut på det nu, försentkommandet alltså. Jag tror att jag ska skriva en lista på vad jag ska göra nu det här året, som nyårslöften - fast nyskolstartslöften.

• sluta komma försent
• börja plugga tidigare än natten före prov/inlämning
• bara gå på safari HÖGST en  två gånger i veckan på lunchen
• äta skolmaten (stackars stackars mig)
• lyssna på lärarna på lektionerna istället för att sitta och kladda.

listan blev inte så lång, men desto tråkigare än mitt förra fria liv. Nu ska jag till en sömerska och börja på min konståkningsdräkt, fettnice

Nu är jag hemma igen, trött, frusen och på ett väldigt lättirriterat humör (som förstås går ut över mamma). Min stora völkl-rygga står i hallen, ouppackad... Disken ligger i det avsvalnande vattnet, odiskad... Jag sitter här framför datorn, oduschad och omotiverad. Hela tillvaron känns lite lätt o-bra.

Har iallafall spenderat en natt och två dagar i Abisko med klassen och MSP1, vi har väl "nollat" dem, även om jag tycker att nollningen var lite lam, det är ju meningen att man ska få skämmas och så - vem skäms i skogen liksom? Jag hade velat göra något roligt istället (eftersom vi, som Joel starkt påpekade, är skolans roligaste klass ;b). Det var det roligaste på hela turism när jag gick där - själva nollningen när vi sprang runt i skolan iförda sopsäckar och gjorde massa lustiga saker. Vi hade kunnat klä MSP 1 i konståkningsdräkter (även killarna) och sen hade de fått göra nånting kul i rasthallen. Vi får väl se hur det blir, så kära ettor - vi kanske inte är klara med er ännu heller. 

Resan i sig var väl inte heller så rolig, vi dansade limbo, lekte kurragömma med dunk (favorit i repris från norge som inte blev lyckat alls, Joel försökte styla lite och dök ner på asfalten med armbågen, det var säkert skön...t). Jag och Tiddis fick en idé på kvällen att vi skulle gå ner till träsket, problemet var väl bara det att det blev mörkt efter ett tag - nästan två timmar och många små krokiga stigar senare återvände vi till tälten hysfat less på oss själva och våra idéer, som alltid är dåliga på ett eller annat sätt. När vi gick och la oss var det varmt och mysigt, inte efter en halvtimme kanske, men i ca. 20 minuter. Jag låg, huttrandes i sovsäcken och vred mig ända till klockan fyra-nånting då jag lessnade och gick upp, vid fem gick jag och la mig igen och sov ända till åtta - utan att frysa (woooow)!

Imorgon börjar vi halv elva, tänkte skutta upp klockan sju - halv åtta så att jag hinner till gymmet.

Cleo, Ylvas hund är död också. Vila i frid (om man nu säger så till hundar). Nu ska jag agera, PUSS! ♥

min tränare/ylvas pappa & cleo i Kåbdalis 2005

Jag och min klass är nu back on the track, fast som Msp 2 nu då. Medan alla andra stackarse förberedde sig för första skoldagen för nästan en vecka sedan pressade vi in oss i tre minibussar och åkte iväg mot okända vidder, närmare bestämt Veidnes i Norge som för övrigt är typ världens ände. Resan visade sig ta en hel evighet, vi stannade var och varannan sekund och det störde min skönhetssömn som jag försökte ta igen eftersom jag inte hade sovit så värst mycket natten innan avfärd pga packande, chipsätande, oc-tittande och så vidare. Tillslut nådde vi alltså världens ände, Veidnes, vägen tog till och med slut där och under veckan skulle vi få se världens nordligaste kor, världens typ nordligaste fastlandsunkt (eller om det var typ europas), gamla söndersprängda tyska kanontorn och en massa annat, dock inte så mycket sömn - men vad gör det?

Den mesta av tiden fördrev vi med olika sorters spel; yatzy, slagkung, sänka skepp, alfabet, ja.. listan blir lång. En massa skratt, som blev högre och mer hysteriska ju längre kvällen gick, framåt småtimmarna blev vi djupare och mer allvarliga och frågor om döden och dylikt började ställas i gruppen. Vi kom väl inte fram till särskilt mycket vettiga saker, men så kan det gå. Jag tycker om min klass, sitta och bli dåsigare och dåsigare till ljudet av Mattis dova "snusningar" i den norska augustinatten slår det mesta. Puss på MSP! 

För övrigt så har jag tillbringat helgen i Skibotn, jag hoppade av våran gröna (enligt vissa blåa) minibuss vid Karesuando och min far kom och hämtade mig. Så när resten av klassen sov djupt i bilarna påväg hem mot Kiruna åkte jag norröver till stugan - jag måste säga att jag värderar det hyfsat mycket högre än att få komma hem. I stugan har vi, som vanligt, inte gjort särskilt mycket. Jag fortsatte klassens nyutvecklade spelmissbruk ensam vid köksbordet med patienser i alla färger och former. Jag hann med att springa vilse i skogen och även träna mina stackars armar med pappas hantlar, så Emil, snart blir jag stark (pojken tyckte nämligen att jag var lite för svag borta i V-nes). Jag har också badat i våran (ISKALLA) bäck, det ger hjärtstillestånd kan jag meddela. Men vad gör man inte för lite bad, det var då ingen msp:are som ville bada i Veidnes så jag var tvungen att uföra sommarens sista dopp på egen hand (med risk för mitt liv).

Klockan är 01.00 och jag ska om sju timmar vara påväg till skolan, det känns tungt. Men det är egentligen inte så farligt, för på tisdag åker vi med ettorna till Abisko, mys!

everybody loves msp, godnatt