petralövberg

Jag håller på att frysa ihjäl, men det är grejt. Jag sitter och lyssnar ömsom på Flogging Molly (har på något sätt fattat tycke för deras musik) ömsom på teven. Det är också grejt kan jag meddela.

Jag hörde en störande sak på radio idag förresten, nånting om ett förslag för förbud av burka och andra ansiktstäckande klädnader på offentliga platser. Vad fan ska det vara bra för? Ska inte folk få vara den de vill vara, den de är? Alltså, burka och s.k. niqab (heltäckande slöja) är en del av de muslimska kvinnorna. Så himla mycket negativt har cirkulerat om muslimska kvinnor och burka, "de är tvingade", "de är rädda", blablabla... Hallå? Varför förknippar vi hela Islam som någonting horribelt och farligt bara för att vissa politiska ledare i utsatta länder missbrukar sin religion för att få mer makt? Makt. Det är det enda vi människor vill ha, människan är ett svin. Stora jävla maktsuktande grisar. Vi kör över vem som helst hur som helst bara för att få det vi själva vill ha. Okej, nu är ju ute och svävar igen. Men helt seriöst, hur kan alla muslimska kvinnor i världen vara tvingade och hotade att dölja ansiktet? Islam är världens näst största religion. Det är en tolkning av koranen som muslimska kvinnor uppfattar som någonting helt naturligt. Jag själv kanske inte är rätt person att uttala mig om vad muslimska kvinnor tycker men ändå. Men jag tror inte att största delen av dessa kvinnor lever i terror och skräck för dina manliga medmänniskor, inte en så himla mycket större del än "vanliga" kvinnor känner sig hotade och tvingade av "vanliga" män. Könsroller finns i alla religioner, alla samhällen. Kvinnovåld finns också i alla religioner, i alla samhällen. Och kvinnan är underrepresenterad, det är ingen lögn. Men det känns som att allt som händer i en kultur som inte liknar våra moderna, västerländska synsätt bara är fel, fel och åter fel. Vi ser bara felen, även om det positiva kanske egentligen är mer sanningsenligt. Det finns ingen förståelse hos människan, inte en tanke utanför boxen så att säga.

Nej jag vet inte vad jag säger egentligen, men jag blev bara så irriterad. Tack och adjö.

Paradiset är inte alls långt från Helvetet, hur kan det komma sig?

Ungefär 13 mil. Det är inte långt, men det är stora kontraster. Att jag blir mer deprimerad av Kiruna än Rysslands ryssigaste rysshål Apatity kan visserligen berott på den ständigt höga vodkahalten i blodet, men samtidigt visar sig K-town sig inte från sin bästa sida. Det är dåligt väder, snöhögarna börjar bli lite smygsmutsiga och skolan överfaller en med jobb, min mamma har bytt själ med Hitler och pappa har tagit ledigt och ska vara i Gränsen i en månad till. Lyxlirare. Hur kan han bara lämna mig här!? Det är jävla lågt gjort.

Idag har jag simmat lite is och spunnit på det. Svettigt och gött. Utan träning hade jag lika kunnat lägga mig och dö direkt. Nu ska jag läsa igenom häftet till det med rusande fart kommande nationella provet i svenska. Jag kommer sömna så hårt. Som en sten. Stoned. Inte riktigt kanske, men man kan ju önska.

Hej och hå, som en vän brukar säga.

En natt på en soffa, iförd svettiga träningskläder och lusekofta, med chips och fajitas runt munnen. Det är Gränsen, och det kan nog inte bli så himla mycket bättre.

En bilfärd hem med två av mina kortaste, men också bästa, vänner. Och en bra låt. Typ den här:

Ryssland.

Fyfan vilket ställe, skräckblandad förtjusning. Men helt awesome. Vi har levt på chips och vodka, upplevt våra kära kalsongvänner - vilka jag och Tiddis delade rum med - ta nakenheten ett steg längre än någonsin förut, besökt en ryssgruva och med nöd och näppe tagit oss hem.

Riktigt jävla ryssigt, riktig ryssmisär. Man får lite perspektiv på livet, minst sagt.
Nu har jag ätit mat igen, känner mig nästan som en ny människa. Snart ska jag duscha av det sista ryssdammet och sen åka och hämta min nya telefon. Det är grymt. Jag älskar ryssland.

Det har låst sig igen i revbenen/bröstryggen. Kul. Jag har början till nackspärr igen plus huvudvärk. Jag gick med nackspärr hela jävla hösten, jag orkar inte med den här ryggen längre!

Jag ska jobba imorgon, känns lite kul faktiskt. Lite annat än bara plugg och träning. Har ändå avverkat sju träningspass totalt den här veckan, börjar känna mig lite trött.

Jag tänkte nog slå ihop mitt kloka huvud med en väns och göra nånting kul istället för att plugga.
Hej

Semlan ligger nog och fräter sönder i min magsyra just nu (really fresh, jag vet). Lite energi åt folket iallafall.

Nu till anledningen till detta onödiga skivande. Håll i er... yr.no har lovat SOL till Gränsen ihelgen!! Jag tänker INTE stanna hemma och jobba. In my ass.

Jag behöver sova.

Stress, kaos och förvirring.

Imorse när jag var klar med mitt gympass, hade skuttat ur träningskläderna och var påväg in i duschen upptäckte jag en liten detalj jag glömt; handduken. En årsförbrukning av Sportsclubs pappershanddukar plus Lisette som senare kom och lånade sin handduk till mitt hår blev min räddning. Handduken låg hemma på min skrivbordsstol och hånflinade åt mig när jag kom från skolan. (Kom inte och säg att handdukar inte kan hånflina, min gjorde det iallafall!).

Dagen till ära fyller Natalie tant, hela 20 år! Grattis till henne. Just nu befinner hon sig i typ Luleå (?) på nån kursgrej, så det blev inget trevligt tårtkalas som förra året, men jag är glad ändå. Ska bege mig till sportsclub för core och spinning, sen hem och äta semlan som mamma nyss kom hem med. Krrrymt!

Till och med de sönderblåsta gråa träden på andra sidan fönstret är något av det vackraste jag sett.

Min rygg gav upp, jag kom nästan inte upp ur sängen imorse. Min hals har också gett upp, känner hur rösten försvinner. Det å andra sidan kanske bara är bra, för från och med ikväll kommer jag inte ha något positivt att säga till världen. I och med alla dessa uppgivanden gav jag upp backen, även om jag inte behöver kunna prata under nästa vecka kommer jag behöva vara kapabel till att gå åtminstone. Jävla rygghelvete.

Men jag är inte bitter. Nä.

Himlen är öppen, fast den har stängt igen. Både öppen himmel och öppet fjäll. Dock har jag tagit en rätt så öppen sovmorgon också, så ligger lite efter. Hoppa i pjäxorna, skidorna på axeln och vandra upp till K-jokk. Yes man.

Himlen är öppen, fast den har stängt igen. Både öppen himmel och öppet fjäll. Dock har jag tagit en rätt så öppen sovmorgon också, så ligger lite efter. Hoppa i pjäxorna, skidorna på axeln och vandra upp till K-jokk. Yes man.

Stormstängt.
Idag igen.
Det positiva är att snön verkligen aldrig slutar falla, som Vilda gärna hade påstått "himlen har öppnat sig". Carl å andra sidan hade nog mer hävdat att den stängt igen, himlen alltså. Men.. då kommer vi till det stora problemet; om himlen är stängd, hur kan det då vräka ner snö? Nej, Carl har fel, Vilddjuret har rätt. Himlen är öppen, fjället är stängt.

Jag vet inte om min enda i Kattejåkk kvarvarande vän har druckit ihjäl sig på te, drunknat i snön eller åkt hem. Det är tyvärr bara jag, Hitler och den norska vilden här.

Jag ska ägna min kväll åt Micke K, tro det eller ej, och de fem kapitel han tycker att vi ska kunna till provet på tisdag. Prov. Skola. Inte alls deprimerande. Uuäh.

Tre från Grönan utslängda individer och deras fjärde kompis som nästan föll lika fritt,  män med magtröja och nagellack, bilar och "Håkon från Narvik, akkurat", nedspydda väggar och golv och för min del total minnesförlust. Det har varit snöstorm i Gränsen, vi hade ingenting bättre för oss helt enkelt.

Men nu, nu när liftarna åter igen är öppna och vi åter igen lever (till och med jag), efter lite utklassande i Mario Party (det var tyvärr jag som blev utklassad, inte utklassade) och till och med en bit mat. Snö. Massor med snö. Knä-fucking-djupt jävla puder!! Vad gör då lite tarfalabris och ännu mer snö. Vänner, snö, två plankor. Jag behöver ingenting annat.

Lycka, å de.

Storm.

Tror det är en bra sammanfattning av läget här i K-jokk just nu. Nästan så att man får lite flashbacks från Tarfala, tror att det hade varit identiskt om man hade befunnit sig på topp idag. Vägen är stängd, vilket betyder att vi i princip är fast i katterjåkk och resten av jordens befolkning är i Gränsen. Jag och Joel funderade ett tag på en Expedition-Gränsen med skoter eller alternativt längdskidor, men efter att vi fick gå och hjälpa Monstret med släkt som fastnat med skotern på andra sidan järnvägen och med tanke på stormen som tilltog i styrka valde vi kortspel och memory med Greta istället. Blir vi riktigt utråkade senare kanske turskidorna och pannlamporna åker fram. Hade varit lite spännande om inte annat. Men just nu känns bara promenaden upp till min fuskande kortspelarvän som ett riktigt projekt.

Men det är härligt. Riktigt härligt!
Jag har tid till en massa sköna saker, typ läsa. Kan inte komma på sist jag hade tid eller ork att sätta mig med en bok och bara koppla av. Nu har jag läst halva Harry Potter and the Philosophers Stone och även börjat på andra boken. Och för alla nördar där ute, böckerna är grymt mcket bättre på engelska.

PUSS&GULL, jag hoppas att vi aldrig kommer till stan igen.

Jag var helt ensam på isen imorse. Förutom städerskan Lucky Closette (hon både ser ut och pratar som julkalendersfiguren i Dieselråttor och Sjömansmöss) och vaktis, men de räknas inte. Bara jag, isen, den gula fula tejpen på mina skridskor och min egna skiva. Riktig musik, det har Lombia ishall inte riktigt fått uppleva förrän idag.

Det var härligt.

Men nu vill jag till Gränsen. Bara för att nämna nånting nytt liksom ;)

Idag är ingen bra dag.
Försovning. Hunger. Huvudvärk. Elektiskt hår. En grinig skäggbeklädd vän (Dock kanske det inte var helt obefogat). Och ångest.

Vad ska ångest vara bra för egentligen?

Ska jag åka till gränsen direkt efter jobbet på fredag, var ska jag då sova, vem ska hjälpa mig med gasoljävlarna? Eller ska jag stanna hemma, fira allas våran Sofie som lagligt kan supa sig själv under bordet, gå till malmia och dansa med vänner? Jag vill till Gränsen. Men jag vill inte åka upp ensam, för jag är grymt oteknisk när det gäller husvagnar och grymt rädd för gasolflaskor. Världsproblem, jag vet. Men just nu är det bara jag i min lilla bubbla. Jag bryr mig inte så mycket om er andra, det tjänar ingenting till.

Spinning, core och isträning ska kvällen bjuda på. Tror jag.