söndag sjunde mars

Jag är hemma. Jag är så lycklig. Det spelar ingen roll att det regnar (ja, jag vet, det är sjukt dåligt). Ingenting spelar roll. Jag är i Gränsen och det är det enda som betyder någonting. Jag satt och skrattade/grät hela första åket i liften. Tur att jag var ensam iallafall. Jag är ju inte riktigt frisk, men det var väl ingen större nyhet.

Har gymmat också idag, mitt älskade lodisgym. Jag kommer nog känna i benen imorgon, tackar och bockar för det. Träffade lite nyanlända resenärer efter gymmet och det kanske vankas maskerad på tisdag. Fast egentligen har jag nog lagt dansskorna på hyllan efter i fredags. Kanske inte världens mest lyckade kväll, kanske inte världens piggaste jobbdag i lördags heller. Skitsamma. Jag vet ju redan att jag är dum i huvet, men jag är i Gränsen nu. Nothing else matters.

Sitter nu och väntar på ett livstecken från en vän som skrämt liv i sin röda opel och börjat rulla upp hit, hoppas han kommer fram levande iallafall. Sen får man se vad som händer.

Over and out



ja, sikten var väl inte den bästa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0