Alltså.

Upp och ner. Ner och upp. Skillnad, någon?

Solsken. Version 1.0

Fy fa-an. Det finns en anledning till att jag kallat det här stället paradiset åtskilliga gånger.
Här har ni den (dem):


Har levt två dagar i något slags euforiskt rus. Igår, två vändor på ett nästan orört Nordalsfjäll samt en svängom bort till Norge, nära på först var vi där också. Magiskt. Magiskt, magiskt, magiskt. Magiskt. Idag öppnade både branten och uffes. En sväng på Nordals och sen sa kroppen upp. Ajdå. Jag är så bra på att lyssna på kroppen innan den kollapsar totalt.


Ikväll är det egentligen galejtisdag. Men jag känner att sängen lockar ganska sådär jättemycket. Plus att min säng på Mariepigg är upptagen så det hade blivit en long walk home. Åtminstone är det inte snöstorm längre, det underlättar ju. Mycket.

Stormstängt version 17.5

Det börjar bli lite enerverande nu måste jag säga. Denna konstanta ström av snö som bara faller och faller, förvisso i 20 m/s vilket faktiskt kan anses som lite intressant, men ändå. There's no stopping it. Igår natt fick jag för mig att det bara var idioter som inte ides gå till Katterjåkk i totalmörkret och snöstormen. Så jag gick. Och gick (kröp litegrann också, inte lätt att gå när folk inte preparerar skoterspåren på natten). Innan jag kom hem hade totalmörkret sakta börjat övergå till någon slags grådisig gryning. Tack gud, tack så jävla mycket jävla gudjävel. (Helt mogen mening). Nu sitter jag i plåtburken och ser flingorna susa förbi utanför fönstret, det där med vertikalt snöfall är bara för idioter det också. I Gränsen snöar det på tvären. Rakt från Norge. Jävla land.

snabbuppdatering

Jag, thåström och en skinkmacka i husvagnen en tisdagskväll som denna. Tisdag, som är synonymt med pubafton, bjuder idag på ett rafflande drama (Lule mot Skeå, SM-semi) följt av någon slags snögrottedrabbning.

fredag kväll

Pasta med pesto och soltorkade tomater, lite småplock från spotify samt ett redigt glas vin. Varför klaga?
Lyssna, eller njut - Mars 11

sinnessjukt mogen tjej


det där med sömn..

.. det är ingenting för mig.

Slapp hursomhelst jobba idag, vilket är väldigt trevligt om inte annat med tanke på att jag sovit en och en halv timme inatt. Sjuttotalskväll. Jag anade onåd redan innan, men det var inte förrän man helt plötsligt blev uppkallad på scenen med ett gäng andra fårskallar för danstävling jag kände att kvällen hade gjort sig bättre någon annanstans. Men ändå. Blir lika förvånad varje gång jag hamnar framför en publik och vill sjunka genom golvet. Jag har trots allt åkt konståkning i halva mitt liv. Ni vet, ensam på en stor is iförd en tight kort spandexdräkt. Man är lite lätt utelämnad åt sitt eget öde, med allas blickar på sig. Inte konstigt att Ingela halvt har fått putta ut mig på isen när det kommit till min tur att tävla. Rysningar. Men samtidigt, det finns ingenting så befriande som att åka skridskor (skidor räknas lite i en egen kategori, annars ligger de nog tätt tillsammans i toppen skulle jag tro). Nä. Jag ska till backen nu, hej


Ebba Grön – We're Only In It For The Drugs 1
jag blir aldrig less.

make love, not war

Inte riktigt min filosofi för tillfället. Men det är 70-talsfest ikväll, och trots att frasen ovan myntades på 60-talet leker vi hippie ikväll. Grejt, som man säger ungefär 200 meter västerut. Inte mycket mer att tillägga. Jo, Välimaa är inom Sveriges gränser igen. Snart är det dax att vi gör Gränsen osäkert som så många gånger förut. Ingen kan det bättre än vi, på rikt. Men iallafall, hejs.

bitterhet

Jag vill bara ha sådant jag inte kan få. Hopplösa jävla människa.

fiskar är vänner, inte mat

Fjället ser delvis ut som en ost. Lite sydlig vind och sen var all finsnö som bortblåst, bokstavligen alltså. En dags skidåkning och ett axel/bröstpass senare är jag rätt nöjd med denna torsdag. Hitta Nemo är kvällens film (jag måste erkänna att Viktor och Jocke alltid haft rätt, Doris är precis som jag - fast i fiskform) och kyckling står på menyn. Imorgon är det back to work, fast med skidåkarlunch (tre timmar lång så man hinner upp i backen också). Inte mycket mer på hjärtat. Tänkte ta en bild eller två när jag ändå snott pappas kamera. Får väl se hur det blir med det. Hejdå

pang, boom, krasch

Imorse evakuerades alla som bor ovanför järnvägen pga akut lavinfara. Några laddningar senare ligger halva uffes och branten betydligt längre ner i backen och alla är åter igen inackorderade i sina respektive bostäder. Det händer något nytt varje dag. Paradiset. Å de.

Storm?

Nej, det fläktar bara lite lätt.
Har diskomorgon i husvagnen, har varit sjukligt produktiv sedan jag vaknade och dagen till ära faktiskt tagit mig tid att äta frukost. Jag har mat hemma nu också, insåg som att man blev lite matt vid oregelbundet intag av endast mackor och godis.
Jag ska nog åka till Gränsen och hänga lite på gymmet, sen baka en semla eller två nere på Mariepigg. Om inte liftarna behagar att öppna vill säga. Vilken snö det är just nu. Helt magiskt.

I could totally do this forever.

snowstorm

Här sitter jag i mitt spaceship och lyssnar på stormen som dånar på andra sidan väggen. Dock fläktar det bara lite lätt idag. Iallafall om man jämför med i förrgår. Det tog 45 minuter att gå/krypa till jobbet. Notera att det endast är 2 kilometer mellan Katterjåkk och Riksgränsen. Som ni säkert förstår var jag lagom nöjd när jag väl kom fram, fruktansvärt torr också kanske jag kan tillägga (var faktiskt på gränsen till att ge upp där ett tag när jag låg i en slänt och försökte kravla mig uppåt samtidigt som snön och vinden ville något helt annat).


Klockan är snart fem, jag råkade somna vid nio igår - full påklädd och med ytterkläderna i sängen. Trött tjej? Tror att jag ska gräva mig ut ur husvagnen nu och sedan skidra in till Gränsen för lite gymmande innan jobbet. Adios.

i'm free, free fallin'

Ledig. Igen.


Planen var egentligen en tripp till Narvik idag, men paradiset valde otroligt nog att visa sig från om inte sin bästa så iallafall en lite mer potentiell icke-stormstängd sida. Jag siktar nog på backen istället. Har åkt skamligt lite skidor hitintills. Har blivit lat och trappat ner sjukt mycket träningsmässigt också och lider därför av en blandning av ständig rastlöshet och panik. Inte så kul. Men ändå. Nu ska jag svepa en kaffe och ge mig ut på en A1:a. Puss
en fin morgon förra säsongen.

RSS 2.0