petralövberg

Har spenderat helgen i Gränsen, var riktigt välbehövligt. Nu kan jag knappt vänta på att få åka upp och stanna där för alltid! Var ju tyvärr tvungen att åka tillbaka till K-et tidigt idag, några timmars isträning stod på schemat. Jag åkte runt med ankelsockar i skridskorna - igen - och slutade upp med blodiga vrister - igen. Jävla osmart. Igen. Hehe.

Imorgon börjar allvaret efter det väldigt långa uppehållet. Tävlingsvecka, som vi alla längtat. Och jag saknar det faktiskt, tävlandet. Resorna. Ryggvärken och de stela benen efter några hundra mil i en bil. Nervositeten och lättnaden före och efter tävling. Lyckan och glädjen, alla tårar och raseriutbrott. Vara bland människor som har samma intressen och är lika insnöade (i mitt fall bokstavligen talat) som en själv. Världens bästa liv.

Och sen valde ryggen att ge upp. Så trist.

Nu ska jag sluta klaga på livet och kolla på döda människor på teve istället. True blood. Ännu en serie att följa, en inte särskilt bra sådan. Igen.

Höhö.