it's all over now, baby blue
Det är (efter avslutningsfesten även kallad fuck-offen from hell) officiellt över nu. Säsongen 2012. Liftarna på ett för årstiden överraskande snötäckt fjäll står irriterande stilla och det verkar som att snön lika lite som jag tycker att vi är klara med varandra. Alldeles för inbjudande för att vara sant. Alldeles för bra för att jag snart ska vara tvungen att ta mitt pick och pack och åka tillbaka till Kiruna. Avgrundshålet. Typiskt orättvist. Typiskt värdelöst.
Säsongen, kan liksom den förra, summeras med ett antal attackstormar, många fina skratt med nyfunna fantastiska människor, några riktigt fina skiddagar och som vanligt också en handfull kaosartade tillställningar. Inte minst då den sista, redan omnämnda, Fuck-offen där vi efter hotellets stängning matade in hela personalen i Grönan (både framför och bakom bar, DJ-bås och diverse andra icke-allmäna områden där man vanligtvis inte bör låta en grupp människor som mer ter sig som en flock apor på ecstasy vistas) och bokstavligen släppte lös alla hämningar. Kul var det iallafall.
Nu är det som sagt över men jag är fortfarande kvar, jag och några få andra som antingen ska stanna över sommaren eller liksom mig inte riktigt känner den största dragningskraften tillbaka till hemorten. Det är ju här jag är hemma. Synd att pengarna ska in och att LKAB inte vill flytta sovringsverket hit upp bara (ringde och kollade med Lars-Eric Aaro, men han ville inte..).
Oj, blev långt. Då kan ni lika gärna få lite bilder också. Ajdö.
ÅTERKOMMER MED MER EN ANNAN GÅNG.
Kommentarer
Trackback
