man måste mata fiskarna ibland också.

Olle. Jag lever. Nu vet du det!

Stan,  gruvdammet och allting annat känns precis som förr. Vädret lyckades överraska med fyra dagar brännhetta vilket såklart sedan ersattes av det traditionella hällregnet och polarkylan. Men ändå. Är nästan redan uppe i ett perverst antal Safari- och Thaibesök på två och en halv vecka, men jag har några månaders frånvaro att ta igen. Haha. Ska också meddela att jag faktiskt lyckades välta stan häromhelgen. Eller frågan är väl lite mer vem som föll, jag eller K:et? Skit sker, som man brukar säga. 

Har natt den här veckan, inte alltför deprimerande faktiskt - inte om man tänker på storhelgstillägg och dylikt som rullar in stadigt och fint i plånboken. Ikväll var det till och med rätt fint uppe på taket. Vet ej om det beror på det nyss nämnda lönepåökningen, avsaknaden av attackfebern jag staplade runt med hela förra natten eller om livet för en gångs skull tycktes vända sig i rätt riktning. Ibland måste de ju överraska där uppe också.

Nu är det långt, igen. Ska därför sätta stopp och äta hårdbrödmackor med skinka och ost istället (finns ingenting bättre).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0