åh...

Jag är kall, trött och fenomenalt glad. Min vän är tillbaka i staden, om än bara för en snabbvisit. Nästan så att man vill fälla en tår (eller tretusen).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0