måndag sextonde november

Hade ett avlägsnande av ryggen från kroppen inte varit en så förödande aktion hade jag gjort det alldeles alldeles nu. Fyfaan vad jag är less. Mitt nackont har kommit tillbaka, det enda som hjälper är att trycka kota nummer-nånting på plats vilket jag inte kommer få göra förrän i December då Thomas återvänder till detta lapphelvete.

På detta är jag typ sjuk. Vilket betyder; ingen träning. Vilket i sin tur betyder att världen rasar samman ännu mer. Jag trodde botten var där jag var. Satan hade uppenbarligen några kilometer djupare mörkerhålor att bjuda på.

Nu ska jag städa mitt rum. Sen vet jag inte, träning kanske inte är den bästa - men dock enda - idén jag har just nu.

ett ljus i mörkret; grattis robin!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0