petralövberg

Kvällen har spenderats längre ner på Juliebögatan. Sensationellt nog har vi faktiskt pluggat, men även kollat OC såklart. Det var de fyra sista avsnitten av första säsongen, det sista gråter jag alltid floder till och idag var ingen undantag. Det var - om möjligt - nästan värre än det brukar vara. Åh vad jag grät, och åh vad Tiddis grät, hon också. Jag känner att jag inte riktigt återhämtat mig ännu, hade nånting sorgligt kommit upp hade jag brutit ut i en till gråtattack. Nej jag är inte sentimental överhuvudtaget. Inte då.

Sarkasmen flödar iallafall, tillsammans med tårarna.
Nu ska jag gå och lägga mig, painful mission. Painful mission accomplished very soon.
over and out