petralövberg

Jag kommer antagligen att krypa fram imorgon, jag är så jävla trött i benen.
Min avsaknad av hård träning gjorde sig påminnd när Mats ÄNTLIGEN bestämde sig för att min rygg var nog bra för att få börja träna lite ordentligare igen. Jag har förstås världens ångest, eftersom jag markant tappat styrkan jag hade byggt upp under hösten. Men som han sa, jag måste kämpa på nu i början. Sen kommer det bli lättare. Skönt är det iallafall, jag är nästan fri igen!

Solen skiner och jag ska ut och övningsköra. Och på tal om övningsköra;
Grattis till körtkorten Calle och Stina!

Och jag har inte glömt ditt löfte min vän, nejnej :)