petralövberg

jag ska gräva mig en grop och bosätta mig i den, kanske kommer tillbaka om sådär tio år eller något, när världen glömt min existens.

Ungefär så känns det, ja.

Backen gick såklart åt skogen, jag åkte två åk och sen gick det inte längre, ryggfan går mig på nerverna, och ja folket, jag ska sluta skriva det i varje inlägg. Det gick dåligt för svenskarna sista dagen på VM också, fast Johan Brolenius (stavning?) låg tvåa efter första och så kör han ut i andra åket! Jag dog, vilket mästerskap för vårat kära landslag alltså. Inte en enda medalj, nej Val d'Isére var inte svenskarnas ort. Det som gick så bra för två år sen i Åre. Jaja.

Det är svårt att plugga (det är det jag gör just nu, jag skriver inte blogg) i det här vädret, man vill inte vara hemma och inte sitta still. Men jag ska ge det ett försök iallfall, provet är ju trots allt imorgon. Imorgon kommer bli en hemsk dag, jag tror att det är hög tid att börja gräva min grop.

Jag och Vilda var iallafall på TT och jag fick vara med om min andra nära-döden-upplevelse för dagen, det var riktigt hemskt och gjorde att jag sprang genom hela lokalen och flög ut ur byggnaden förbi en massa folk med vilda hängande efter mig, detta lilla anfall följdes såklart av en skrattattack och antagligen några fundersamma blickar för stackarna utanför dörren. Howling Svetlana var bra, jag tänker inte ge mig in på hur många låtar de spelade denna gången med tanke på att jag förra gången nästan utsattes för dödhot pga ett litet fjuttfel, haha. Blir nog ett besök på tt nästa gång de spelar också.

Ja, plugga var det ju!