måndag sjunde december
Jag har varit och kört ett ordentligt överkroppspass för första gången på flera månader. Har bara tränat rehab och lite strö-övningar sådär de senaste månaderna. Min armar skakar och jag har skrivit som en treåring i min kalender, en treåring - eller William. Bara att välja själv hur man ska uttrycka det. Imorgon, har jag inte träningsvärk då är det nåt seriöst fel på mig. Idag har jag inte heller tänkt en enda hatisk tanke om Sportclubs gym. Framsteg där också.
Annars då?
Jag har en fysiklabrapport att skriva till torsdag, det lilla olyckliga i den historien är bara att varken jag eller Jon fattar ett skit. Jag har mattenationella nästa fredag, det enda olyckliga i det är väl ja.. att det är mattenationella på fredag helt enkelt. Sen har vi den lilla Miljörapporten, världens sämsta och äckligaste lärare (nej petra, det finns inga äckliga människor) och världens mest idiotiska ämne i en och samma mening, det säger väl allt? Sen kan vi ju tillägga grupparbetet i engelska, det där fysikkapitlet jag ligger efter, projektet, lavinriskrapporten och ja.. ingenting mer. Lätt som en plätt va? Särskilt när motivationen, och kanske framförallt självdiciplinen, ligger under nollstrecket.
Ska ej tråka ut mänskligheten längre, utan gå och slå lite på mamma och pappa så att jag får mat. bortskämd-tjej_91, I know. Iallafall.
Later...
Vilda! vad säger du, ska vi ut och vråla lite nån dag?
& det här saknar jag!
