, 13/5

Trettonde maj, snart sommarlov, när man verkligen stannar och tänker inser man att hela det här året bara flygit förbi, det känns som att det borde vara typ påsklov snart, helt borta. Jag förstår inte var tiden försvinner, jag gör ju ingenting? Det här är det lugnt snabbaste skolåret någonsin, snabbaste gränsensäsongen, snabbaste slalom- och konståkningssäsongen, det är sjukt, jag är helt förvirrad.

Tillbaka till verkligheten, jag och tiddis har varit på safari två gånger idag, ganska mysigt, ganska tjockt, ganska dåligt, men som sagt mysigt. Jag fick ett enormt skrattanfall när det kom en unge och ställde sig vid vårat bord och stirrade på oss hus länge som helst, läskigt, och jag kunde inte hålla mig från skratt (säg när jag kan det).

Nu sitter jag och kollar på sommarkläder, jag ska ju snart till tunisien, det blir min andra semester med familjen Lindmark, min andra utomlandssemester någonsin. Någonting kan man ju tacka dig för iaf Niklas.

Nu sitter jag här och skriver, väntar på maten och sen ska jag ut och rasta fläsket litegrann, tänkte nog ta mig i kragen och springa till lombia och tillbaka. Men jag hatar när det blåser, ganska skönt när man har vinden i ryggen men när man har den framifrån är det inte alls lika kul. Jag längtar till snön försvinner här i stan (men den får absolut inte försvinna i gränsen!), då kan jag springa luossaspåret, det är mysigt. Jag tycker om att springa ;b

I förrgår kollade jag, Vilda och Erik på Robin Hood och i slutet när det hoppade fram en häxa blev jag skiträdd och satte mig upp, ylade någonting konstigt och sprattlade med armarna och benen. Jag känner mig mycket normal, det tyckte nog mitt sällskap också att jag var, noot! Nej. jag är inte riktigt frisk i huvudet misstänker jag.

Vi lyssnade även på "ensam i rymden-musik" (kunde inte beskriva det på något annat sätt), haha, riktigt trevligt faktiskt. Och spelade Scattegories, jag sög, jag ska aldrig mer spela det, jag förlorade alla gånger. haha

Åker nog upp till gränsen ihelgen också, det är så skönt att vara i gränsen, tiden får gå hur fort eller sakta som helst, bara jag får vara där, ingenting annat spelar någon roll (nästan ;b). Fredag fredag fredag, bara mamma och pappa vill åka upp så.

Jaja, nu ska jag kapitulera härifrån, pussochkram :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0