petralövberg

jag har nyss kommit hem från gränsen, jag är trött och mätt - vi åt hamburgare i abisko och det var äckligt. Sitter och dreglar på freeride, vintern är sjukt saknad!

jag hade haft hur tråkigt som helst igår om inte vilda också hade åkt upp till gränsen. Vi hade riktigt mysigt jag och Vilda, jag kom dit typ vid 22.00, övningskörde med pappa. Pappa och Lasse satt och ljög medan jag och Vilda försökte göra upp en eld, vilket visade sig vara ett projekt. Tillslut blev det en liten brasa iaf och jag och Vilda var riktigt nöjda med kvällens utförda arbete. Sen kom Lasse och förstörde skönheten i våran lilla brasa genom att lägga på en hel säck med skräp - elden blev större, men effekten dock inte lika mysig. Sen badade vi i vassijaure, det var mycket varmare än jag föreställt mig, jag tänkte att det skulle vara i samma temp som vid min stuga, där är det kallt på riktigt. Sen stod vi och huttrade ett tag vid brasan och sen hade Lasse gjort "efterrätt"; jag skulle kalla det frukt och choklad-kokihop. Det var gott iallafall, primitivt kanske, men gott. Jag och vilda gick och la oss på loftet och frös hur mycket som helst till en början,, men sen tog drömmarna över.

jag drömde för den delen värsta mardrömmen, kommer inte riktigt ihåg den men det slutade iallafall med att nån hade byggt ett bord av mina älskade skidor, det var hemskt! haha, nu ska jag städa mitt rum och sen sticka till matto och träna intervaller, jobbigt

---

tror ni att jag städade mitt rum i eftermiddags? nej, det gjorde jag inte.. nu har jag släckt alla lampor utom skrivbordslampan så att jag slipper se det miserabla kaoset som just nu råder här inne, jag skuter upp städningen till imorgon, I'm not in the mood.

för er som trodde att jag skulle sluta läsa mina harrypotter-böcker nu när jag läst dem sjuttoelva gånger om; ni hade fel, nu har jag köpt HP1 på engelska och kört igång på denna, vilken tragisk figur jag är.

jag vill till lule, lasse spelade tidigare ikväll - det här är typ sjuhundrasjuttioelfte gången jag missar honom när han är i krokarna, så typiskt mig - min ständiga otur. inspirationen flödar inte riktigt ikväll känner jag, jag sprang nog bort den på matto - där min far plågade mig till oigenkännlighet. dessutom offenliggjorde matti den hemska sanningen - det är 22 dagar kvar till jag börjar mitt andra år på hjampis, visst känns det lite tragiskt. nu ska jag sova, fast jag är inte trött, typiskt. godnatt iallafall, amigos.